Månadsarkiv: augusti 2014

Mannen som inte kan titta på stjärnorna.

Park

24 augusti, 2014.

 

Lördag kväll i Malmö sitter jag på den irländska puben Fagans och funderar. Jag har varit på Galleri Rönnquist & Rönnquist och hämtat en av Dan Parks tavlor som min kvinna har köpt. När vi är på galleriet berättar Henrik Rönnquist hur allt började, han var sliten och tagen av samhällets behandling av honom, och hans berättelse for ibland fram och tillbaka.

Han berättade mer och mer om hur han, medvetet men ändå ovetande, hamnat i situationen som ”medbrottsling” till statens fiende nummer 1: Dan Park.
Det började som för så många andra med ett samhällsengagemang i och för ett samhälle på dekis, men Henrik hade en annan förutsättning än många andra: han har drivit sitt konstgalleri i snart 15 år och därigenom lärt känna människor som uttrycker sina känslor och sitt engagemang på duken. En årlig begivenhet för dem i Skåne belägna konstnärerna är Lukasgillets julfest, och på den träffade Rönnquist konstnären Lars Vilks.

Vilks var redan då under ständigt livvaktsskydd på grund av målningar av en hund med islamprofeten Muhammeds ansikte (vilket är märkligt eftersom ingen sett Muhammed).

 
Rönnquist hade i sitt samhällsengagemang planer på att ställa ut målningar över de människor som betytt något positivt eller negativt under mänsklighetens historia, men tydligt exkludera profeten Muhammed som en klar protest mot islams förtryckande ideologi. Under en julfest började Rönnquist och Vilks prata ihop sig om att ställa ut Vilks nu berömda målningar på rondellhundar, så berömda blev de att Vilks dömdes till döden av den islamiska världen. Vilks har nu i snart fyra år haft livvakt dygnet runt, om han så bara ska till mataffären för att köpa mjölk måste han skyddas.
Där har vi förutsättningen, en av islam mordhotad svensk konstnär och en gallerist i Malmö. Då utställningen av Vilks målningar skulle gå av stapeln kom larmet från polisen: ett attentat mot Vilks är eventuellt planerat, det satt ett ”budskap” på elskåpet utanför Galleri Rönnquist & Rönnquist! Budskapet var en liten affisch, en bild på Rönnquist, Vilks och en hund med texten ”Muhammed” på. Vilks lugnade poliskåren med orden ”det är Dan Park som satt upp bilden, han är ofarlig”. Så fick Rönnquist kännedom om Dan Park, gatukonstnär och satirisk samhällskritiker.

 

Dan Park åtalades för hets mot folkgrupp (HMF) efter några i mina ögon konstnärligt intelligenta performances. En av dem var efter en Hallands studentnations fest, då en student klätt ut sig till negerslav. Den numera riksbekante kommunisten och yrkeskränkte Momodou Jallow anmälde händelsen. Dan Park gjorde en satirisk och träffsäker bild av det hela och blev även han anmäld av Jallow.
En annan perfomance var då Dan Park ställde ut en bal med toalettpapper och anslog budskapet ”Papper för de papperslösa”. Han utmanade etablissemanget rejält med sin satiriska gatukonst då frågan om polisens register över kriminella romer kritiserades våldsamt av vänstern (de kritiserar allt polisen gör).
Dan Park åtalades och dömdes på grund av dessa performances för HMF, han fick ett kort fängelsestraff.
Då Vilks (mordhotad av islam) ställdes ut på galleri Rönnquist & Rönnquist (en modig handling av ägaren Henrik Rönnquist), vävdes deras vägar ihop med Dan Park. Rönnquist fascinerades av Parks konstnärliga skärpa och intelligens, och skrev ett brev till den nu häktade Dan Park, med ett förslag om att ställa ut Parks konst.

Dan Parks svar är i sin enkelhet episkt och klärvoajant – han skämtar om att bli gripen på vernissagen och att Rönnquist kommer att åtalas för medhjälp. Resten är, som det heter, historia.

 

Resultatet av allt är att en svensk konstnär som vågar utmana lever under ständigt dödshot från islam, och inte kan gå ett steg utomhus utan skyddsvakt.
En gallerist har utsatts för den svenska/diktatoriska kristallnatten (en gatsten är av en namngiven kommunist inkastad genom ett skyltfönster till galleriet). Han vågade utmana.
En oförarglig men intelligent gatukonstnär sitter fängslad av staten. Han vågade utmana.
De utmanar diktaturens födelse. De är tysta hjältar.
Alla tre sitter i sina olika fängelser.
Alla är inlåsta, hämmade och mer eller mindre tillfälligt tystade.

 

Men det finns en som lever utan himmel. Mannen som inte kan gå ut. Mannen som inte kan titta på stjärnorna.

När lagen blir en blind ”nyttig idiot”.

22 augusti, 2014.

 

Staten har utsett sin fiende nummer 1: konstnären Dan Park. Han dömdes i går, torsdag, till sex månaders fängelse. Dans medbrottsling är enligt domstolen galleristen Henrik Rönnqvist, som dömdes för att ha ställt ut Dan Parks konst.
Dan Park är dömd till fängelse för hets mot folkgrupp (HMF), vilket låter allvarligt. Dans konst är alltså enligt svensk domstol ”hetsande”, vilket naturligtvis är idioti.

Men är Dan Park en nazist eller kommunist som vill avrätta judar? En person som hatar asiater eller färgade och vill få andra att tycka likadant? Ur ett rent juridiskt hänseende kan det tyckas att domen är korrekt, men låt oss skrapa lite på ytan och ställa saken på sin spets.

1.  I ett land där ett gäng pojkar/män gruppvåldtar en rädd fjortonårig flicka, utan att få fängelsestraff är konsten farlig? Flickor är ju ingen ”folkgrupp”.

2. När konst i form av en vagina målas på en skolas vägg, fängslas ingen. Kvinnor är ju ingen ”folkgrupp”.

3. När artister skuttar runt på scen och rappar om att mörda Sverigedemokrater fängslas ingen. Sverigedemokrater är ju ingen ”folkgrupp”.

4. Lagen om HMF är gammal, liksom lagen om religionsfrihet är det. För att få ett perspektiv och exemplifiera: Lagen om religionsfrihet kom primärt till för att de som kom hit efter Andra världskriget skulle kunna utöva sin religion utan att förföljas och trakasseras, men även för att de svenskar som inte ville tillhöra den svenska statskyrkan skulle kunna gå ur den. I svensk författningssamling står det följande:

 

”Om religionsfrihet

1 § Envar äger rätt att fritt utöva sin religion, såvitt han icke därigenom stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse.

2 § Det står envar fritt att för religiös gemenskap deltaga i sammankomst och sammansluta sig med andra.

3 § För offentlig gudstjänst gälle ej andra hinder än sådana som i allmänhet äro stadgade för sammankomst, till vilken allmänheten har tillträde.

4 § Ej må någon vara skyldig tillhöra trossamfund. Åtagande i strid mot denna bestämmelse vare utan verkan.

Med trossamfund förstås, förutom Svenska kyrkan, sammanslutning för religiös verksamhet, vari ingår att anordna gudstjänst.”

 

Religion är alltså enligt lag en privat och personlig sak som inte ska propageras för.

I praktiken fanns religionsfriheten redan innan lagen antogs 1952, vi har under 1900-talet haft ett tiotal religioner som samsats utan problem i vårt land. En av dem är judendomen, vars antal anhängare växte i och med att flyktingarna
från Andra världskrigets förintelse och död kom hit. Tanken med lagen var att människor skulle få frihet, i praktiken har det blivit så att vilken stollekultur eller diktatorisk ideologi som helst kan åberopa lagen för att få göra som de vill, vilket sker just nu i vårt land. Lagen kom bland annat till för att skydda judar, nu utnyttjas den av dem som förföljer judar!

Likadant har det blivit med HMF, som antogs redan 1948 på grund av Einar Åberg och Sveriges antijudiska kampförbund. Det bildades i november 1941 (minns att nazismen och kommunismen mördade judar i massor under Andra världskriget, och kommunismen som fortlever inte är annorlunda i dag), och dess första punkt i förbundets stadgar var: ”Judendomens i Sverige totala förintelse.”

Känns tongångarna igen från en ideologi (islam) som bitit sig fast i Europa? Mellan 1941 och 1945 dömdes Åberg vid nio tillfällen till böter för sin antisemitiska agitation, men
han fortsatte ändå med sin verksamhet efter krigsslutet, då han tryckte upp och spred antisemitiska flygblad och broschyrer som översattes till många olika språk och spreds till flera länder.

 

När Förintelsen blev allmänt känd 1945 var Åberg en av de första att förneka dess existens, en åsikt han fortsatte att torgföra långt efter kriget genom tryckta pamfletter. Svenska beskickningar runt om i världen fick besked om att Åbergs antisemitiska verksamhet kunde medföra viss skada för Sverige i utlandet. (Sverige är för övrigt på grund av kommunism och islam tillbaka exakt i det läget nu.) Det var en av anledningarna till att lagstiftningen om hets mot folkgrupp infördes i Sverige 1948.

Lagen om HMF kom till för att skydda judar, nu utnyttjas den av dem som förföljer judar och andra. Nu är hetsen mot judar lika stor eller större, men HMF-lagen hjälper dem inte. Tvärtom används lagen i obskyra sammanhang för att ta makt.

Nu har alltså lagen som kom till för att skydda judar mot nazister, använts av kommunisten Momodou Jallow för att få en konstnär dömd till fängelse. Momodou Jallow är en svart och ständigt kränkt man som är aktiv inom kommunismen (som inte tycker om vare sig svenska traditioner eller judar) och Afrosvenskarnas riksförbund.
Jallow är en person som bokstavligt talat spottar äldre kvinnor i ansiktet (enligt uppgift är han polisanmäld för det), stoppar upp sitt långfinger i ansiktet på folk och vrålar ‘”rasist” åt dem.

 

Vi har alltid haft satiriska konstnärer i vårt land, vår religionsfrihet har fungerat länge och få människor har känt sig hetsade på grund av hudfärg. Nu, när bland andra kommunisten Momodou Jallow kommit, har det gått helt fel. Är Jallow & Co en svart Hitler?
Vem är egentligen samhällets fiende nummer 1? Dan Park, konstnär? Eller Momodou Jallow, bespottare, hycklare och förtryckare?
Jag sätter en slant på kommunisten och agitatorn Jallow!

Skäms, Aftonbladet!

21 augusti, 2014.

 

Nu går skam på torra land. Aftonbladet häcklar en i Tyskland högt dekorerad biståndsarbetare, lyckas koppla ihop henne med sydafrikanska separatister och använder en SD-politiker som avstamp för den osmakliga soppan! Skäms, Aftonbladet.

Ni ska skämmas lika mycket som de ”motdemonstranter” som dök upp på manifestationen för yttrandefriheten i Malmö lördagen 16 augusti – med foliehattar. De uppmanade nunnan att åka från Sverige. Ni och de är äckligt arroganta, okunniga, uppblåsta och faktiskt ruttna i själen.

I en artikel av Petter Larsson flosklar Aftonbladet flagrant, och plaskar i varenda skitig dyngpöl de kan finna.

Mina  kommentarer till flosklandet i artikeln kommer här. Först citerar jag Petter Larssons märkliga påståenden, sedan kommenterar jag.

 

Larsson påstår frankt att ”bland dem man bistår finns vita separatister i Sydafrika och en muslimfientlig tysk nunna”.

  • Har du träffat denna nunna? Det har jag, och jag kan tala om för dig att hon inte alls är muslimfientlig. Hon är kritisk mot islams förtryckande samhällskultur, en avsevärd skillnad. Men för att använda din retorik: du är demokratifientlig, det visar resten av din debattartikel.

Larsson gör en märklig ”guilt-by-association”:

”De heter Right hand aid, har en lättigenkännlig nationalistisk blågul logga och beskriver sig som en alternativ biståndsorganisation.”

  • De heter faktiskt vad du skriver, Petter Larsson. Och? Nationalistisk blågul logga? Vad är nationalistiskt i den? I vår flagga? De är en biståndsorganisation. Har du missat det?

 

”Right hand aid driver två internationella samarbeten, och förhandlar kring ett tredje. Det första handlar om gatubarn i Nepal. Det hade föreningens ordförande, SD-politikern och Tryckfrihetssällskaparen Hans Erling Jensen, med sig in i föreningen. Tydligen har han själv varit engagerad i Nepal i några år.”

  • Tydligen? Har Petter Larsson inte mer källkontroll och kunskap än så? Då har jag dubier om artikelns hela objektivitet. Här kommer ytterligare ett exempel på Larssons okunskap:

”Det andra är ett samarbete med tyska Hatune foundation, en i Tyskland tämligen okänd syrisk-ortodox organisation som hjälper kristna som förföljs i den muslimska världen. ”

  • Okänd? Syster Hatune Dogan har i Tyskland dekorerats med den högsta utmärkelse en tysk medborgare kan få! Och varför? För att hon osjälviskt kämpar och arbetar för att hjälpa nödställda runt om i världen.

 

Vidare skriver Larsson: ”I mitten av augusti demonstrerade Dogan tillsammans med sina nyfunna svenska vänner till stöd för Dan Park, som står åtalad för hets mot folkgrupp.”

  • Helt fel! Vi demonstrerade för yttrandefriheten, inget annat. Petter har återigen inte vare sig kunskap eller källkontrollerat materialet. Är han ens journalist? Eller bara kommunist?

Den här meningen är otäckt rasistisk:

”Så formuleras den moderna rasistiska idén om etnopluralism. Hjälp dem på plats. Så att de inte kommer hit. Varje ”folk” ska hålla sig i ”sin” stat. Sverige åt svenskarna.”

  • Vem som än vill är välkommen att komma hit – under förutsättning att de anpassar sig till vår samhällskultur, studerar, arbetar och deltar i vårt samhälle på ett för Sverige positivt vis. Har du missat det, Petter?

 

Han fortsätter med: ”Kamp mot muslimer i Mellanöstern och kamp för de vita i Sydafrika. Så ser det alltså ut när en liten svensk hobbygrupp kopplar upp sig mot lika perifera meningsfränder i andra länder och bedriver biståndspolitik på egen hand.”

  • Helt fel, Petter, du missar återigen att det är en hjälporganisation du dragit i smutsen, en hjälporganisation som faktiskt hjälper dem som drabbats av bland annat islams terror och förtryck.

Hela artikeln Petter Larsson skrivit är lika otäck som vilken nazistisk proklamation som helst. Är han kanske förblindad av hat? Han är i alla fall varken objektiv eller trovärdig.

Jag undrar stilla: När ska han ta emot ”flyktingar” i sitt hem, och försörja dem med sin lön? Petter Nilsson är bara en i raden av de många hycklare som släpps fram i Aftonbladet.

 

Syster Hatune är på plats där hennes hjälp behövs. Hon är en hjälte. Petter Larsson är en googlande skitstövel.

Islam, verklighetens månghövdade hydra.

hydra.jpg

17 augusti, 2014.

 

Likt en katt som försiktigt sticker ut nosen i en okänd omgivning för att sedan ta allt större lovar runt i det nya grannskapet, tills hela reviret är under kontroll – likadant gör islam i vårt samhälle. Islam tar små steg i taget för att vänja oss vid dess ideologi och samhällskultur.

Men den söta katten är egentligen en månghövdad hydra för sådan är islam, mångarmad med ett odödligt huvud – sin övertygelse. I mina tidigare artiklar om islam har jag berört dels vad islam är (religion, ideologi, samhällskultur och politik), dels en del av islams konkreta metoder för att manipulera och lura ett helt folk om vad islam är (da’wah och taqqiya) samt hur de i praktiken använder dessa metoder för att sakta vänja oss vid islam och dess samhällskultur.

Det här är viktigt att minnas:

  • Islam betyder “underkastelse”.
  • Muslim betyder “den som underkastar sig”.
  • Islam vill att vi alla underkastar oss (eller dör).
  • Islam har regler för allt som rör en muslims vakna stunder.
  • Islams lag heter ”sharia” (vi borde således jämföra islam med vår lag och Koranen med vår lagbok, inte med vår religion och Bibeln), och likt vår lag har islams lag fått tillägg (bland annat haditherna) genom århundradena.
  • Ibland utfärdar en mufti eller imam en ny regel, en ”fatwa”, vilket enkelt uttryckt är benämningen på ett juridiskt utlåtande av en mufti eller en imam.

 

I vårt samhälle och i vår riksdag finns redan islamister som arbetar för att islams inflytande och sharia ska växa – moderaten Abdirisak Waberi verkar vara en av dem, miljöpartiets Mehmet Kaplan en annan. Men värre är de ”nyttiga idioter” (Lenins uttryck för de människor som utan att vara medvetna om det går sina herrars ärenden) som går islamisternas ärenden.

Inom Socialdemokraterna verkar islam ha fått ett rejält fäste, vilket ett manifest från ”Nätverket troende socialdemokrater” visar – klicka här för att läsa det. Manifestet för muslimska socialdemokrater är skrivet och undertecknat av ordföranden för nätverket, Abdulkader Habib samt Abdikani Mohamed, Alaa Idris, Ali Ibrahim, Adrian Kaba, Amir Dabboussi, Bora Jukovic, Emina Jukovic, Hasan Dölek, Hassan Said Mahamed, Kalsoom Kaleem, Kemo Ceesay, Qaisar Mahmood, Mohamud Salad, Mariam Osman Sherifay, Mohammad Fazlhashemi, Shamm Ghafour och Somar Al Naher.

 

 I vårt sekulariserade land tillåts alltså en förment religion få propagera i ett politiskt partis, Socialdemokraternas, organ! Det är som om Hitler skulle få propagera i Kristdemokraternas partiorgan.
Det var också inom Socialdemokratin som ”Omar Mustafa-affären” rullades upp inför öppen ridå. Omar var på väg in i socialdemokraternas innersta maktsfär då en del egendomligheter uppdagades:

  1. Han företräder Muslimska brödraskapet i sin roll som Islamiska förbundets ordförande.
  2. Han har bjudit in kända antisemiter och judehatare att föreläsa för det islamiska förbundets medlemmar.

Omar Mustafa blev till sist tvingad att välja mellan svensk demokrati (att fortsätta inom det socialdemokratiska partiet) och islams “muslimska civilsamhälle” (hans egna ord). Han valde bort vår demokrati. En annan socialdemokratisk Omar, Omar Omeirat, var nyligen tvungen att avgå ur socialdemokraterna efter att han skrivit att “judesvin” skulle slaktas. Det är en ny och otäck människosyn vi fått in i landet nu, en människosyn som bara nazister och kommunister delar med islamisterna.

 

Den som manövrerade för att få in Omar Mustafa i Socialdemokraternas maktcentrum var Carin Jämtin, som redan 2011 propagerade för att ”Sverige behöver en muslimsk helgdag”. Jämtins och de kristna socialdemokraterna i ”Tro och solidaritets” (tidigare Broderskapsrörelsen) agerande kritiserades öppet av Carina Hägg, som därefter mycket snabbt avpolletterades ur socialdemokraternas elit. Vad sa Carina Hägg som var så oerhört kontroversiellt? Sanningen! I en insändare i Jönköpings-Posten skrev hon bland annat:

”Vi folkvalda socialdemokrater var överens om att jämlikhet var frihetens förutsättning. Men allt detta överskuggades av nyheten om att en förespråkare för en av islams extremaste grenar hade valts in i partistyrelsen. Beslutet hade fattats bakom stängda dörrar och inga rutiner hade fungerat när allting uppdagades i media.”

Vidare skrev hon:

”Det fanns ett samarbetsavtal mellan framträdande socialdemokrater och övertygade islamister. Allt från muslimska helgdagar till att verka för att få in islamisternas kandidater på valsedlarna hade man kommit överens om.”
Det verkar som om da’wah fungerar – de ”nyttiga idioterna” springer islams ärenden.
Men vad säger egentligen islam om att medverka i ett demokratiskt ickemuslimskt lands politik? Får en muslim underlåta att arbeta för islams införande? Svaret finns på sidan www.fatwa.se, där följande klipp är hämtat:

”Fråga: Får man rösta och kandidera inför valet? Vårt land styr inte med Allâhs lag.
Svar: Det är inte tillåtet för en muslim att kandidera i hopp om att sluta sig till en regering som inte styr med Allâhs lag och istället styr med andra författningar. Man får inte rösta på någon i denna regering.
Det enda undantaget är ifall man röstar på kandiderande muslimer som kan ändra på lagen så att den islamiska Sharî´ahn styr och överväldigar [det nuvarande] styret. Detta gäller förutsatt att man, efter att ha kommit in i riksdagen, inte arbetar med något som motstrider islamisk Sharî´ah.
Fatwâ av al-Ladjnah ad-Dâ’imah nr. 4029″.

Alltså: Muslimer i vår riksdag och i vårt land ska enligt Koranen och denna fatwa arbeta för att islam och sharia införs!

 

Det förefaller vara fatwa, da’wah, taqiyya, rent maktmissbruk och smussel bakom ”Omar Mustafa-affären”. Hur mycket mer sådant förekommer inom Socialdemokratin? Hur mycket sådant förekommer i de andra partierna? I Moderaterna har vi Abdirisak Waberi, en person som lyckats ta plats i försvarsutskottet (det fanns, eller finns, ett förslag om att svenska officerare ska hålla utbildning i moskéer)! Waberi uttalade sig om sin syn på islam i en intervju. Lyssna på den och fundera bland annat på hur han undviker en fråga genom att svara med ett annat ämne.

Abdirisak Waberi med flera vill verkligen införa islams samhällskultur med halal, slöjor på flickor och kvinnor och ramadan.

 

Ytterligare ett exempel på hur islam vill införa och befästa islams traditioner och regler är Studieförbundet Ibn-Rushd som nyligen begärde att Malmö stad ska bekosta den årliga Eid-festen, alltså avslutningen på den (sannolikt samhällsfarliga och hälsovådliga) ”fastemånaden” ramadan. Motiveringen är att ramadan och eid numera är traditioner i Sverige och att Malmö minsann juldekorerar staden. Resonemanget och argumenten är inte unika vare sig i sakfrågor eller länder. I Tyskland kom ungefär samma begäran och samma argument förra året, med resultatet att man i stadsdelen Kreuzberg i Berlin förbjöd allt offentligt firande av religiösa högtider. Förbudet drevs fram av muslimska grupper som ”känner sig kränkta av att kristna traditioner som julfirande tillåts medan de själva nekades att fira ramadan på gatorna” under en hel månads tid.
Stadsdelen ansåg att det var förenat med problem att låta muslimerna ta hela stadsdelens offentliga miljö i anspråk under så lång tid, men eftersom det är politiskt känsligt att “diskriminera” muslimer beslöt man i stället att förbjuda också alla kristna högtider.
Förbudet gäller även julgranar och julkrubbor. Förslaget lades från början av De Gröna och Piratpartiet men det är socialdemokrater som nu genomför det.
De ”nyttiga idioterna” går återigen islams ärenden.

 

I Danmark finns redan stadsdelar som ”övertagits” av muslimer, och som vill avveckla vårt kristna julfirande:

”Danmark: Islamister vägrade inköp av julgran – TV-team attackerat av muslimska ynglingar”

I Danmark har minst en förskola tagit bort julgudstjänsten för att inte ”kränka muslimer”.

I Norge har muslimer till och med krävt att en del av Oslo ska bli muslimsk.

”Vi vil ikke være en del av det norske samfunnet. Og vi ser det heller ikke som nødvendighet å flytte ut av Norge da vi er født og oppvokst her. Og Allahs jord tilhører alle. Men la [stadsdelen] Grønland bli vårt. Sperr av bydelen og la oss styre den slik vi ønsker. Dette er til det beste for begge parter. Vi ønsker ikke leve sammen med skitne udyr som dere, heter det i brevet, ifølge VG Nett”.
I England uppdagades hur islam via skolväsendet arbetar för att droppa islams gift i skolelevernas öron.Enligt artikeln här har ”Ofsted, den myndighet som har till uppgift att kontrollera standarden i brittiska skolor, tagit fram en rapport som avslöjar att islamister sprider oroväckande budskap till barn i sekulära statliga institutioner.”

Islam arbetar alltså målmedvetet för att till och med lära oskyldiga barn att islam är bra.
Brittiska skolor tar även bort Förintelsen ur historielektionerna – för att inte förarga muslimerna.

 

Tillbaka till Sverige och Ibn Rushd. På deras svenska hemsida kan vi läsa:

”En av grundbultarna inom folkbildningen är att tillgodose folkrörelser med metoder för att skapa samhällsförändring och ge dess medlemmar de kunskaper som behövs för att kunna vara delaktiga i samhällsbyggandet.”

I Sverige, ett land allmän folkskola var genomförd redan 1850, omgjord till obligatorisk 9-årig grundskola 1976, där god gymnasieutbildning och universitet funnits sedan 1477 (Uppsala universitet) och folkbildning genom kvällskurser varit en folkrörelse, påstår Ibn Rushid att de kan lära oss något. Jag tror snarare att de vill lära sina bundsförvanter vad de ska lära oss om hur islam fungerar. Da’wah. De vill vänja oss vid islam. De kokar grodor.
De så kallade ”mänskliga rättigheter” som islam slåss för är de som sharia proklamerat – slutmålet är ett globalt shariastyre.

 

Jag skrev i min andra artikel om islam hur en svensk islamolog bemöttes av en imam i Mellanöstern:

”Ni är alla muslimer, ni vet bara inte om det”.

Enligt Koranen är det just så – alla människor föds som muslimer, en del av oss vet bara inte om det. I vårt förment opartiska public-serviceföretag SVT sändes häromdagen ett inslag där det berättades om hur bra islam är – ett tydligt tecken på att islamiseringen av Sverige har gått långt.
Ni är alla snart muslimer (eller döda), ni vet bara inte om det.
Jag återkommer med fler exempel på islamiseringen av Sverige och Europa.

 

Appell för frihet och demokrati.

16 augusti, 2014.

 

Frihet är det viktigaste som finns.
I dag, lördag 16 augusti, samlades ett antal människor för att manifestera för demokratin och yttrandefriheten. Vi samlades i Malmö vid Konsttorget, en tapper skara unga, medelålders och äldre.

fingerInte helt oväntat samlades en skara motdemonstranter från extremvänstern, iförda egenhändigt tillverkade foliehattar. Foliehatt blev ett begrepp då filmen Signs med Mel Gibson i huvudrollen visades, foliehatt blev begreppet för galningar och konspirationsteoretiker.
Den enda likheten mellan vänsterextremisterna och filmen är dårskapen och foliehattarna.
Naturligtvis försökte de provocera oss genom hånfulla tillrop, och en fotograf som provokativt gick runt och körde upp en kamera i ansiktet på var och en av oss och fotograferade oss. Kan det vara diktaturens åsiktsregistrering vi blev utsatta för?

 

Ingrid Carlqvist höll ett utmärkt tal där hon bland annat nämnde världens äldsta tryckfrihetsförordning, vår tryckfrihetsförordning. I all enkelhet höll jag ett något improviserat tal, där friheten i vårt land berördes.
VI manifesterade för frihet och demokrati, och vänstern demonstrerade mot oss? I rest my case.
Här är mitt tal som jag höll, ungefärligt, i sin helhet:

”Att kunna stå här i Malmö och prata fritt utan att arresteras av polis är frihet.
Att kunna gå runt på den fria Malmöfestivalen utan att behöva bära en davidstjärna på bröstet är frihet.
Att vakna i sin egen säng och brygga sitt eget morgonkaffe är frihet.
Sådana tecken på frihet tar vi för givet.

För bara 25 år sedan föll en diktaturs symbol, Berlinmuren. För bara 25 år sedan dog människor då de försökte fly över den muren. Jag var där då muren fanns. Diktatur.
Från Malmö kan vi ta måndagståget 17.35 till Berlin för att kliva av klockan 6.20 morgonen därpå.
Endast en natts tågresa låg mellan vår demokrati och kommunismens diktatur – och döden för dem som ville ha vår frihet..
Snart behöver vi inte kliva på ett tåg för att färdas bakom den järnridån, vi bor redan bakom den.
När friheten är kringgärdad är diktaturen närmare än demokratin.

Ingrid talade om vår tryckfrihetsförordning, världens äldsta!
Jag vill tala om en av våra fyra grundlagar, om yttrandefriheten!
Ty det är en grundlag vi har, yttrandefriheten, det är vår yngsta grundlag (1991) och den är mycket lik tryckfrihetsförordningen.
Den som hindrar, eller försöker hindra, andra att uttrycka sin åsikt kränker den grundlagen.
Det borde vara åtalbart, vi vet ju alla att man inte får bryta mot lagen.
Eller rättare sagt, alla borde veta att man inte bryter mot lagen.

De som inte vet eller respekterar det har missat något väsentligt, de har ingen respekt för andra, för vår demokrati och den frihet som mina föräldrar och deras föräldrar kämpade och arbetade för.
Min far fick gå sex år i folkskola. Jag hade turen att få gå nio år i grundskolan, tack vare en skolreform som började diskuteras redan under 1800-talet, men som var helt genomförd först 1976.
Kunskap genom utbildning är frihet. Vi fick det tack vare våra föräldrar och deras föräldrar.

I början av 1900-talet fick kvinnor rösträtt i Sverige.
Rösträtt är frihet. Vi fick det tack vare våra föräldrar och deras föräldrar.
Medan diktaturer växte runt om oss, växte vår demokrati och frihet tack vare våra föräldrar och deras föräldrar.
Nu är den hotad, under endast 22 år har vårt samhälles funktioner och välfärd försämrats dramatiskt.
Men värre är att vår frihet kringgärdas. Vi kan inte ta frihet och demokrati för givet längre, och därför står vi här i dag.

Jag är glad att ni foliehattar är här idag, för jag har inga bilder på demokratins fiender. Jag behöver inte det – ni är ju här. Jag har ingen projektor och powerpoint-bilder på diktaturens förespråkare, men jag behöver inte det – ni är ju här. Ni, vars kroppsspråk är ett finger upp i luften och att vända ryggen till. Se mig nu när jag gör som ni, talar till er på samma vis:
Ingen diktatur på våra gator! Rör inte vår demokrati!”

 

Islam kokar oss som grodor.

islam 3

14 augusti, 2014.

 

Islam har ett övergripande mål: Islam ska härska i varje land, kalifatet ska bli verklighet. För att nå det målet använder islams företrädare taktiken ”koka grodor”. En groda som läggs ned i en kastrull fylld med hett vatten försöker desperat ta sig ur, men lägger man grodan i kallt vatten och värmer upp det successivt, blir grodan kvar tills den dör av värmen.

Så gör islam med oss, de kokar oss som grodor. Islam har en ständigt pågående valkampanj där de successivt vänjer oss vid islams närvaro, regler och samhällskultur, islam arbetar genom värvning av nya konvertiter, påverkan på medier och politiker och med kluvna tungor. I min förra artikel om islam skrev jag om da’wah, enkelt uttryckt betyder det en målmedveten och långsam bearbetning av icke-muslimer för att vänja dem vid islam, alltså ”koka grodor”. Jag beskrev även kort taqiyya, vilket innebär att en muslim får ljuga när det gagnar islams sak, vilket är makt och kontroll över världens länder.

 

I lokaltidningen Hallå i Helsingborg fanns 23 juli en helsidesintervju med en islamolog och imam. Föga förvånande löd inledningen: ”För mig är islam inget problem.” Självklart, han är ju muslim och imam! Det vore annars som om en kommunist inte gillade kommunismen. Denne imam säger vidare att han är ”övertygad om att det går att leva i harmoni med sin religion i alla samhällen”. Problemet är inte det, problemet är att vi har svårt att leva med deras religion, ideologi, samhällskultur och politik i vårt samhälle, tre delar i islam som imamen ”glömde” att nämna.
Denne imam talar även om att ”bygga broar”. Det låter vackert, men vad innebär det egentligen? Över den bron kommer det en enkelriktad trafik av islam och dess samhällskultur och lag (sharia) in i vårt samhälle. Hade det varit en fysisk bro där islamister travade in i en strid ström och med våld tagit makten, hade vi kämpat emot. Nu vet vi inte ens att islam är på väg att invadera oss, för de gör det så smidigt och vackert, de ”bygger broar” och kokar oss sakta likt grodor (de använder da’wah och taqiyya).

  • När islams företrädare använder ordet ”fred”, menar de fred på sina villkor.
  • När de använder ordet ”demokrati” menar de demokrati på sina villkor.
  • När de pratar om ”lagen” menar de sin lag (sharia).

 

Vi ser resultatet i Mellanöstern: Folk mördas för det som i imamernas tolkning av Koranen är fel. Flickor stenas till döds (det finns hemska filmer att se på Youtube). De karvar huvudena av sina levande men på döden väntande fångar (även det finns hemska filmer att se på Youtube). Islam är i sin ideologiska, samhällskulturella och politiska form en mordisk intolerant diktatur.
Oss otrogna vill de inte ha i livet, alternativt konverterar vi till islam eller betalar ”jizya” (skatt) för att få leva. Så har det varit länge (Koranen är ju 1 400 år gammal) men nu ser vi den brutala verkligheten i bland andra Irak: Konvertera, betala jizya och bli slav eller dö! Så blir det i vartenda land där islam råder, så kan det bli i Sverige med. En muslim som vistas i Sverige intervjuades i en arabisk tv-kanal, hör via länken vad han säger.

 

I Helsingborg hölls för många år sedan ett offentligt möte där en av paneldeltagarna var en imam. Mötet kom till stånd på grund av konflikter mellan olika grupper i Helsingborg. Under mötets gång reste sig en äldre man och sa det självklara: ”Om de som invandrat hit hade tagit seden dit de kommer, hade vi inte haft de här problemen.” Vad blev imamens svar? ”Vi kan inte vrida klockan tillbaka.”
Imamen använde da’wah, vilket är exakt vad de gör, de vrider tiden tillbaka 1 400 år. De kastar oss ur ett modernt årtusende tillbaka in i en gammal, mörk och våldsam tidsålder, islam, som ju är en ideologi baserad på den 1 400 år gamla Koranen, en bok som föreskriver förtryck och våld. Samhällskulturen blir därefter, en diktatorisk samhällskultur sprungen ur en diktatorisk ideologi som förs fram av en diktatorisk politik, allt baserat på Koranen. Tjatigt? Det tål att upprepas tills alla förstår det.

 

Viktigt att poängtera är att vi inte talar om enskilda muslimer – vi talar om islam, som ju förutom att vara en religion är en ideologi (diktatorisk), samhällskultur (diktatorisk) och politik (diktatorisk).
När vi kritiserar islam är det precis samma sak som då nazismen och den ideologins illdåd kritiserades och fördömdes, de enskilda tyskarna var i sig utan skuld men ideologin och samhällskulturen fick dem att begå fruktansvärda handlingar mot andra människor, mot homosexuella och judar med flera.

Så är det med islam och muslimerna med, det är islam som styr varje muslims agerande. Skillnaderna mellan nazismen och islam är bland annat att nazismen formades och genomfördes av en man under några få år, medan islam är 1 400 år gammal. I fallet nazismen fanns en man som oinskränkt ledare, medan islam har en ledare som ingen har sett (gud). Likheterna finns – båda ideologier hatar judar, båda ideologierna hade/har en bok som dikterar ideologin (islams koran och nazisternas Mein Kampf som för övrigt sägs vara den näst mest sålda boken i Mellanöstern, slagen bara av Koranen). Nazism och islam samarbetade intimt under Andra världskriget.

 

Vi ska fördöma och motarbeta islam som ideologi, samhällskultur och politik, inte den muslim som accepterar och lever i och enligt vår demokrati, jämställdhet och samhällskultur. Men kan det bli verklighet att muslimer lever i ett sekulariserat samhälle som Sverige, med en muslimsk religiös övertygelse som inte får inverka ideologiskt och politiskt på vår demokrati och jämställdhet?
Ja, den dagen islams religiösa del separeras totalt från ideologi, samhällskultur och politik, det vill säga sekulariseras totalt, kan islam fungera i ett demokratiskt samhälle. Men då måste islam släppa Koranen helt, eller revidera den kraftigt.
Jag tror inte det kommer ske inom överskådlig tid, Koranen och islam är ett, och Koranen är allt inom islam. Islams företrädare vare sig kan eller vill revidera Koranen, gör de det reviderar de en hel livsstil.
Koranen är islams grund – religionens, ideologins, lagens och politikens ryggrad.
Islam arbetar målmedvetet och med stor fingertoppskänsla för att islam ska råda i hela världen. Islam har arbetat för den saken i 1 400 år, men nu har de på grund av Västvärldens teknikutveckling fått tillgång till fordon, kommunikationsmöjligheter och vapen som snabbar upp processen.
De har tålamod (de har ju hållit på i 1 400 år). De vet hur de ska göra. Da’wah, taqiyya, hot, våld och propaganda – de kokar oss som grodor.
Islam är komplext och därmed oöverblickbart för många. Islam utgår från en bok som faktiskt predikar förtryck och våld. Islam införs sakta och obevekligt i vårt samhälle, vi kokas som grodor. Islam bedriver en valrörelse varje dag.
2018 har vi ett islamistiskt parti i riksdagen, det är jag övertygad om.
Jag återkommer i ämnet islam. Då ska jag visa exempel på hur islam tränger undan vår samhällskultur i Europa.

Koranen är ingen manual för jet-flygning.

islam 2.png

 

11 augusti, 2014.

 

När muslimer följer Koranen för hur de ska leva i dagens värld, är det som om man läste en manual för hur man lägger sadeln på en kamel när man i själva verket ska bygga och flyga ett jetplan.

Min förra artikel om islam avslutades med orden: ”Vi har en klar situation här: demokrati (väst) mot diktatur (islam). Vi måste lära oss vad islam är. Vi måste förstå vad islam är. Demokratin vann det kalla kriget mot Sovjetimperialismen. Nu pågår nästa kamp för demokratin. Kampen mot islam.”
För att förstå ordens betydelse kan man läsa den artikeln, men även följande ger en förklaring till mina ord: islam är inte enbart en religion, islam är i än större grad en ideologi, samhällskultur och politik.

 

Allt som görs i islams namn styrs av en 1 400 år gammal bok, Koranen, som till råga på allt tolkas olika av imamerna. Koranen är alltså en urgammal guide och manual för hur islam ska fungera nu. 1400 år gammal!
Det är som om vi skulle läsa en manual för hur man lägger sadeln på en kamel när vi i själva verket ska bygga och flyga ett jetplan.
Islam är en diktatorisk ideologi och jämförd med våra moderna demokratier är den outvecklad, vilket naturligtvis är ett resultat av att ideologin och samhällskulturen styrs av den 1 400 år gamla Koranen.
Islam använder, som alla diktatoriska ideologier gör, våld, hot och propaganda för att ta och behålla makten. I Irak ser vi nu det brutala våld och de bestialiska mord som Isis använder sig av. I Sverige använder islam propaganda och kanske hot och våld för att befästa sin ställning.

 

Finns det något muslimskt land som fungerar demokratiskt och jämställt? Det närmaste vi kommer är kanske Indonesien, som har en stor muslimsk population, men trots det är ett sekulariserat land (det viss säga att stat och religion är åtskilda, liksom vi har det i Sverige).
Men Indonesien har problem med muslimska terrorister och mångkulturen fungerar inte.
Islam arbetar med hot, våld och propaganda. I Indonesien har de nått fram till våldet, i Sverige har de ”bara” nått fram till hot och propaganda.
Kritiserar vi islam får vi en massa bortförklaringar, de försöker hela tiden byta ämne och sätta oss i en annan debatt. I Sverige vågar mainstream-medierna inte ens antyda något som kan uppfattas som kritik mot islam. Kanske är de rädda för repressalier och attentat mot redaktionerna, kanske är de medlöpare till rörelsen islam?

 

I Kristianstadsbladets webbupplaga beskrevs följande (innan det redigerades och sedan togs bort):
”Göran Albinsson Bruhner är en ekonom som länge skrev krönikor på Svenska Dagbladets ledarsida. Han är kvick och beläst, en kombination som ofta leder till ovänskap. En konferens om och med muslimer anordnades i Stockholm. Temat var att vi svenskar måste förstå muslimerna. I sitt manus till en krönika skrev Albinsson Bruhner att muslimer här också bör försöka förstå svenskar. Den politiske chefredaktören Mats Svegfors ringde upp Albinsson och sa att ”den här meningen vågar jag inte publicera”. Det var ett gott mått på utrymmet för debatt i svenska media.”
Hur kan det komma sig att vi inte kritiserar islam fast vi kan se i tv, läsa i tidningar och få all information via internet om islam och dess förtryck?
Svaret är: Målmedveten propaganda. I Koranen står hur islam ska arbeta för att ta makten, och de som underskattar Koranen och islam bör tänka om. Islam har ju arbetat och övat i 1 400 år för detta, och övning ger som bekant färdighet.
Islam använder sig bland annat av da’wa och taqiyya för att nå sina mål. Da’wah innebär att omvända oss otrogna (islam har som mål att kalifatet ska etableras och styra över hela världen, alltså måste islam ha full kontroll över oss) eller, om inte det lyckas, minska vårt motstånd genom att sakta vänja oss vid islam och dess samhällskultur/ideologi.
Vi förstår inte de olika orden eller dess innebörd, tidningarna skrivet aningslöst om ”fastemånad”, ”förkunnare” och liknande. Om da’wah skrevs följande i Norrköpings Tidningar då 1 000 muslimer från Skandinavien träffades:

”Dawa-rörelsen hyr i helgen Himmelstalundshallen och omkring ettusen muslimska män från hela Skandinavien väntas dit. Kvinnor är portförbjudna.”

 

Men vad är da’wah? Från Swedish United Da’wah Centers (SUDC:s) hemsida:
”Da’wah är och betyder att antingen ”kalla till” eller ”bjuda in till” Islam. Men vi måste fråga oss själva vilka da’wah är riktat till, d.v.s. vilka är det som vi bjuder in, vilket leder oss till att börja med att differentiera och tydliggöra två ord, da’wah och islaah som är två olika saker.
Många gånger så säger vi att vi gör da’wah samtidigt som vi i själva verket rent islamiskt gör det som heter islaah och vad är då islaah och den skillnad som finns mellan dessa två olika begrepp? Jo, da’wah är som sagt att ”kalla till” eller ”bjuda in till” Islam och då är det endast till icke-muslimer, medan faktum är att islaah är det rätta namnet som är riktad mot muslimer. Islaah innebär att man rättar någon, förbättrar, korrigerar etc. en befintlig muslim, oavsett ny muslim, okunnig muslim eller en muslim som har en del kunskaper.”

(Här följer det intressanta, min anm):

”När vi nu har klargjort dessa begrepp så vill vi klargöra att vår verksamhet primärt och nästan helt och hållet arbetar med da’wah. Alla förutom en av våra aktiviteter har som målsättning att kalla eller bjuda in folk till Islam, samtidigt som vi har som målsättning att skapa bättre förståelse för muslimer till icke-muslimer i samhället för ett bättre och utvecklat samarbete som bygger på kunskap om varandra.”

Da’wah innebär alltså att omvända oss otrogna.
Förra året drabbades biobesökare i Göteborg av ett antal muslimer som ”föreläste” om islam och den muslimska högtiden ramadan. Da’wah.
Islamguidens hemsida kan man läsa om da’wah, bland annat råd och tips till svenska
skolan vid mötet med muslimska elever. Da’wah.

 

I bostadsområdet Koppargården i Landskrona, blev en polisman nyligen hotad av en mobb på cirka 50 personer.
Nu vill en imam i området ”undervisa” ungdomarna i vad som är rätt och fel – vad har de ”undervisat” ungdomarna i innan då, undrar jag?

I artikeln kan vi läsa:
”Imamen berättar att man har förslag till bra lösningar, men att dessa kostar pengar och måste ha ekonomiskt stöd för att kunna genomföras.
– Vi planerar att nationellt, alltså inte bara i Landskrona, bjuda in imamer från andra länder som kan undervisa ungdomarna i vad som är rätt och fel.”
Da’wah.

Vi är utan att vara medvetna om det stegvis och skickligt förda till acceptans av en inhuman och diktatorisk ideologi. Da’wah fungerar.
De 1 000 muslimska män som träffades i Norrköping diskuterade hur de ska bli bättre på att konvertera skandinaver till muslimer eller sakta föra in islams värderingar i våra medvetanden och samhällskulturer. Det är inte all intervention eller ockupation av ett land som sker med vapen. Men när makten ska fördelas ochbehållas kommer våldet fram, vi har facit i de muslimska länderna.
Först da’wah, sedan förtryck.

 

Taqiyya översätts direkt med ordet ”lögn”.
Ett exempel på en eventuell sådan lögn är professorn på Högskolan i Gävle, som anklagades för att inte tagit en kvinna handen. Han förklarade sig i Arbetarbladet:

”Hon sträckte inte ut handen, då hade jag skakat den. Hon kanske uppfattade det så, det är mycket möjligt att det blev ett missförstånd, säger Akmal Hyder.”

Han är för övrigt en av de 1 000 muslimer som träffades i Norrköping. Han anser att vår samhällskultur och jämställdhet är ”religion”. Kulturkrocken är tydlig.

Eller så var det inget missförstånd alls. Koranen påbjuder att man får ljuga om det gagnar islams sak. Det kallas alltså taqiyya.

 

Men kom ihåg att vi inte diskuterar enskilda muslimer, vi diskuterar explicit islam som rörelse och islam är just exakt det, en rörelse vars delmål är att ta makten för att nå det slutliga målet: det världsomspännande kalifatet. En islamolog jag är bekant med, fick under ett studiebesök i Mellanöstern veta av en imam att vi alla är muslimer, vi vet bara inte om det. Vi konverterar egentligen inte till islam, vi vänder tillbaka till islam.
Islam betyder ”underkastelse”. Muslim betyder ”den som underkastar sig”.
Islam vill att vi alla underkastar oss.

Om vi debatterar islams ideologiska, samhällskulturella och politiska del, kommer vi upptäcka att diskussionen genast förs in på religion igen. Debatterar vi de negativa effekterna av islams ideologiska, samhällskulturella och ideologiska del, kommer vi upptäcka att debatten snabbt vrids till att handla om europeiska våldtäktsmän, katolicismens pedofilpräster och USAs ingripande i Mellanösterns konflikter. Da’wah.
En muslim jag debatterar mot i sociala medier använde argumentet: ”Jag har bott i ett muslimskt land, du ska inte läxa mig. Kom med förslag på vad som ska göras i stället.”

 

Mitt svar till honom, tillika avslutningen på denna artikel, är:

”Ett konkret förslag jag har är att vi måste lära folk vad islam är.”

Det vi måste lära dem är att islam inte enbart är en religion, det är även ideologi, samhällskultur och politik. Den värdegrund denna ideologi, samhällskultur och politik vilar på är Koranen, vilken förespråkar världsherravälde och sharia.
Straffet för den som vill lämna islam är i en del länder döden. I Iran startade en frihetsrörelse där iranska kvinnor kastade sin slöja. De riskerar döden för detta.
I Turkiet ser de ut som att nuvarande premiärministern Tayyip Erdogan blir president, och manövrerar för att landet ska bli mer ”religiöst” – det vill säga mer islamistiskt.

Problemen med islam är tre:

  1. Islam bottnar i en urgammal tro som byggdes på våld och förtryck. Det är inte en ”fredens och kärlekens religion”.
  2. Islams värdegrund är baserad på en 1 400 år gammal bok, Koranen, och vägrar släppa in det moderna, de landvinningar som gjorts inom alla moderna tekniker, discipliner och vetenskaper.
  3. Islam är ideologi, samhällskultur och politik som manövrerar under falsk flagg: religion.

Den dag islams religiösa del separeras totalt från ideologi, samhällskultur och politik, det vill säga sekulariseras totalt, kan islam fungera i ett demokratiskt samhälle. Men då måste islam släppa Koranen helt, eller revidera den kraftigt. Tror du det kommer ske?”

Svaret har uteblivit.
Se upp där ute. Du är utsatt för da’wah och taqiyya!
Jag återkommer i ämnet islam.

 

Första krönikan i serien kan läsas via denna länk.

 

Islam är stort och gammalt – men ändå okänt.

islam 1

 

10 augusti, 2014.

 

Islam är stort, islam är gammalt, islam är okänt. Därför blir en beskrivning av islam i vårt samhälle lång, men häng med nu så börjar jag bena upp det.

Vi förstår inte islam. Vi vet inget om islam. Vi förs bakom ljuset av islams företrädare och deras bundsförvanter, därför förstår vi inte islam hur mycket vi än får veta. De flesta i Sverige tror fortfarande att islam är en religion, precis som islam vill att vi ska tro. Kan de få oss att tro islam är en religion, kan de göra vad de vill och skrika ”religionsfrihet” om islam kritiseras. Exakt den situationen har vi i Sverige nu, där islam och dess bundsförvanter skriker ”religionsfrihet”, ”rasist” eller ”islamofob” då man sakligt debatterar och ifrågasätter islam. En ideologi man inte får kritisera är en diktatorisk ideologi, och islam är förutom att vara religion även en ideologi.
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har naturligtvis råkat ut för att kallas ”rasist” och ”islamofob” många gånger, nu senast då han kraftfullt fördömde vålds- och morddåden de islamska terroristorganisationerna Isis och al-Qaida utför i Mellanöstern. Åkesson sa under sitt senaste sommartal att de invandrade islamister som far tillbaka till sitt ”hemland” för att mörda folk, inte är välkomna tillbaka till Sverige. Åkesson har för länge sedan förstått islams ideologi, politik, samhällskultur och makthunger.

 

Vi i Sverige har inte förstått vidden av islam, dels på grund av okunskap (islam var ju länge en ideologi, religion och samhällskultur 4 000 kilometer ifrån oss, innan den kom hit och började växa), dels på grund av islams långsamma och målmedvetna åsiktsstyrning och tillvänjning, som de genomför tillsammans med marxister/kommunister i Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Feministiskt Initiativ.
Vi förstod och förstår inte vad som låg bakom den arabiska våren när den i december 2010 startade i Tunisien, spred sig till Libyen, vidare till Egypten och sedan Syrien. Vi trodde att den enbart handlade om folkets missnöje, att de ville kasta av sig den diktatoriska makten, liksom Tjeckoslovakiens studenter försökte göra uppror mot Sovjetkommunismen 1968 och Kinas studenter gjorde uppror på Den himmelska fridens torg mot deras kommunistvälde. I extremt muslimska, totalitära stater som Qatar och Saudiarabien blev den arabiska våren bara en bris, i de övriga länderna startade maktkamper och slakt.
Vi ser ett mönster där så kallade islamister (alltså makthungriga muslimer) försökte ta över regeringsmakten i några av länderna.

 

För oss i Sverige är sannolikt händelserna i Egypten mest kända på grund av att Muslimska brödraskapet satte sin kandidat, Muhammad Mursi, på presidentstolen. När det egyptiska folket kom på att Mursi utfärdade lagar i akt och mening att ytterligare islamisera det redan muslimska landet, startade upproren igen. Mursi avsattes och ett antal personer från Muslimska brödraskapet dömdes till döden.

Brödraskapet är en gammal och för de flesta okänd organisation vars mål är att nå vad Koranen predikar: kalifatet (islams världsherravälde). Sammanfattningsvis kan sägas att den arabiska våren var ett försök inom den muslimska världen att kasta av sig oket från den diktatoriska och tyranniska ideologin islam. Det misslyckades, för diktaturer vill behålla makten, och de gör det med hjälp av hot, våld och propaganda.
Nu är Irak drabbat av islamisterna. Kristna araber och andra våldtas brutalt, mördas kallblodigt eller tvingas lämna sina hem. För att Åkesson kraftfullt fördömer detta folkmord som nu sker inför våra ögon (svenska medier har ju faktiskt visat lite, tyvärr alltför lite, av det fruktansvärda som sker), kallas han ”rasist” av en del. Sannolikt är det de största rasisterna och antidemokraterna som tar till detta knep, det vill säga de svenska kommunisterna (V, FI och MP) samt islamister i olika samfund (bland annat Islamiska förbundet som är en gren av Muslimska brödraskapet) och de olika svenska partierna. De använder det hot, våld och propaganda de anser vara nödvändigt för att tysta oppositionen, exakt detsamma som islamisterna i Mellanöstern gör.

 

Vi får inte blunda för verkligheten: islam är en religion, men även en diktatorisk ideologi, samhällskultur och politik. Islam har en manual, en guide, en instruktionsbok för allt: Koranen. Oavsett om det är den religiösa delen som ska predikas, ett brott som ska bedömas och straffas, en tvist som ska lösas, hur en muslim ska förhålla sig till homosexuella, hur en rättrogen ska leva alla sina vakna timmar, oavsett vad så är det Koranen som ger dem svaren.
I de muslimska länderna fungerar islam eftersom islam är det allenarådande, något annat är inte tillåtet annat än som ”skattebetalande otrogen” eller död (det är alternativen för många irakier nu). I muslimska länder lär sig barn islam och islams värderingar från första andetaget, islam är det enda som finns för dem. Det är exakt likadant som det var för dem som föddes i det sovjetkommunistiska imperiet, de trodde på det enda de kände till (kommunismen) och avskydde vad de blivit indoktrinerade att avsky (kapitalismen). Det goda var Sovjet, det onda var USA och Västvärlden.
I Sovjetunionen fungerade kommunismen (vilket inte innebär att den är bra eller att folk mår bra av den) eftersom den var allenarådande – tills folket upptäckte att den var en lögn. Inom den muslimska världen fungerar islam eftersom den är allenarådande – tills folket upptäcker att islam delvis är en lögn. Det var därför den arabiska våren startade, kunskap hos folket blev den utlösande faktorn. Därför är islam rädd för att ge folk den sorts kunskap vi värdesätter.

 

Det finns några skillnader mellan kommunism och islam (Sovjetunionen existerade bara en dryg mansålder, islam är 1 400 år gammal och växer):

  1. Islam har en osynlig makt (den religiösa delen av islam) som människor blint tror på, mestadels okunniga och indoktrinerade människor.
  2. Inom islam tolkar imamerna Koranen (lagbok/bibel/manual). ”Vanligt folk” har därmed ingen kunskap om någonting. De är i imamernas händer, och imamerna stöttar naturligtvis islam. Det är deras makt, eller hur?
  3. Många muslimer i muslimska länder är okunniga på grund av undermålig skolgång. Den utbildning de får är den som islam vill ge dem: underkastelse för islam. Och igen: det är imamerna som har makten.

I Sverige arbetar islam frenetiskt för att få starta muslimska friskolor och dagis.
Ordet ”islam” betyder för övrigt ”underkastelse”. De som underkastar sig är muslimer (ordet muslim betyder just ”den som underkastar sig”).
Islam är kollektivistiskt. Islam kan aldrig samexistera med en demokrati där individen värdesätts, eftersom alla ska underkasta sig islam kollektivistiskt. Det är två oförenliga doktriner (demokrati mot diktatur).
Därför kommer islam alltid skapa ett parallellsamhälle i demokratiska samhällen, vilket vi redan sett ske i Sverige, och till och med hört representanten för Muslimska brödraskapet i Sverige (socialdemokraten Omar Mustafa) uttala. Islams mål är att växa och få totalt inflytande över samhället. Alla ska underkasta sig islam enligt islam.
Det goda är islam, det onda är USA och Västvärlden.
Vad gör islam för att vinna mark i ickemuslimska länder? De för sakta, sakta in islams regler och samhällskultur i de demokratiska samhällena. De börjar i liten skala, växer långsamt till en nivå (procentuell andel av befolkningen) där de känner sig starka. Sedan ökar de takten i införandet av islams regler. Ett exempel är då moskén i Botkyrka fick bygglov 1994, då sa man att det aldrig skulle förekomma böneutrop. Nu har vi det, islam blev starkare och kunde börja ställa krav på böneutrop, det påstods att de ”givit oss mycket och därför har rätt att göra som de vill nu” och naturligtvis kom även religionsfriheten upp som argument. Så här sa ordföranden i Islamiska föreningen, Ismail Okur:
”Det var gamla gubbar från oss på den tiden. De hade precis kommit till Sverige och vågade inte så mycket. Nu är det nya gubbar. Vi har levt hela våra liv i Sverige, vi har betalat skatt, vi har varit duktiga medborgare, vi har gett mycket till Sverige. Nu vill vi ha lite tillbaka. Nu vill vi ha religionsfrihet.”

 

Naturligtvis kommer det följas av krav på böneutrop i fler orter och böneutrop fler dagar samt fler gånger per dag. Halal-mat i våra med skattemedel finansierade skolmatsalar är ytterligare exempel på hur islam sakta äter sig in i vår samhällskultur, liksom den långsamma indoktrineringen om att ramadan är en ”ny svensk tradition”.
Allt under sken av att islam är en religion, och att vi minsann har religionsfrihet i Sverige.
Ofta kommer motargumentet ”det är bara de radikala muslimerna som mördar och vill ta över världen”. Mina frågor är då:

  1. Hur många är dessa radikala muslimer, de som kallas ”islamister” eller ”fundamentalister”? De verkar ju vara de enda som hörs och syns. De lyckas dessutom införa mer och mer av islam i vårt land. De mördar folk i hundratusental i Mellanöstern.
  2. Var är de liberala muslimerna? De tysta?

Det finns många exempel på hur islams företrädare, de ”radikala” muslimerna,reagerar då islam på något vis visas i sin nakenhet, men de ”liberala” muslimerna är lika tysta varje gång. Finns de ens?
Ett exempel är författaren Salman Rushdie som blev mordhotad då han skrev boken Satansverserna. Han var tvungen att gå under jorden och ha livvakt.
Vår svenska konstnär Lars Vilks blev mordhotad då han gjorde tecknade rondellhundar med profeten Muhammeds ansikte på. Han har nu ständigt livvaktsskydd.
Mona Walter, som invandrade till Sverige för 20 år sedan, konverterade från islam till kristendom. Hon har berättat hur hon som nyanländ uppmanades av en imam att skaffa många barn och ta hit sina släktingar, för att islam ska växa i Sverige. Nu är Mona hotad och har tvingats gå under jorden, att konvertera är nämligen belagt med dödsstraff. Att lämna ut information om vad islam står för kan också medföra döden, till och med i vårt demokratiska Sverige. Hot, våld och propaganda igen.
En film visades om profeten Muhammed på YouTube hösten 2012, den skapade lynchstämning i den muslimska världen. Även i Sverige demonstrerades och paraderades det för islam, i Malmö blev en kritiker slagen och sparkad av ledaren för demonstrationståget – som bar en nazistliknande armbindel. I Benghazi blev fyra oskyldiga amerikaner på ambassaden mördade på grund av att islamister jagat upp raseri hos folkmassorna.

 

Det hölls en paneldebatt i USA om Benghazi-morden, och en muslimsk kvinna anklagade Västvärlden för att utmåla muslimer och islam som onda. Hon fick svar på tal.

Paneldebatten kan ses på YouTube.

Här är en något sammanfattad översatt text från paneldebatten:

”Salam aleikum. Fred till er alla.
Jag heter Sama Ahmad och är juridikstuderande på ett amerikanskt universitet. Jag är här för att ställa er en enkel fråga. Jag vet att vi utmålar islam och alla muslimer som onda, men det finns 1,8 miljarder muslimer i världen och fler än 8 miljoner amerikanska muslimer i USA, och jag ser dem inte representerade här. Men min fråga är: hur kan vi utkämpa ett ideologiskt krig utan vapen, hur kan vi någonsin avsluta det kriget, det jihad ni talar om är en ideologi, hur ska ni någonsin kunna vinna över den om ni inte bemöter den ideologiskt?

Brigitte Gabriel, amerikansk journalist, kristen och uppväxt i Libanon, svarade:

”En bra fråga, jag är så glad att du är här och att du tog upp det, för det ger oss möjlighet att svara. Vad jag finner häpnadsväckande är att sedan starten på denna paneldebatt, som vi håller på grund av attacken mot vårt folk, har ingen nämnt muslimer, vi är härför att tala om islam, vi är inte här för att peka ut muslimer. Vi är här för att diskutera hur fyra amerikaner dog och vad vår regering gör åt det. Vi är inte här för att peka ut muslimer, det är du som tar upp den frågan och eftersom du gjorde det: låt mig utveckla mitt svar.
Det finns 1,2 miljarder muslimer i världen, naturligtvis är alla inte radikala, de flesta av dem är fredliga människor. Men enligt världens underrättelsetjänster, är mellan 15 och 25 procent av dem radikala extremister som är för bland annat sharialagar. 75 procent är alltså fredliga. Det vill säga att det finns någonstans mellan 180 och 300 miljoner människor, nästan lika många som vi är i USA, som vill förstöra västerländsk kultur. Så varför behöver vi oroa oss för denna grupp?”

 

Hon fortsatte:
”Eftersom det är den gruppen människor som bedriver terror och massaker i resten av världen. Om man ser på det historiskt:
* 60 miljoner människor dog under Andra världskriget, och det var inte den vanliga fredliga tysken som var skuld till det, det var den lilla gruppen fanatiker som kallade sig nazister. Den stora fredliga majoriteten av tyskarna var utan betydelse.

  • Stalin lyckades mörda 20 miljoner av sina egna. Den stora fredliga majoriteten av ryssarna var utan betydelse.
  • Under Maos regeringstid i Kina uppskattas det att uppemot 70 miljoner människor dog i landet. Majoriteten fredliga kinesiska var i det fallet utan betydelse.
  • 11 september 2001 bodde det cirka 2,3 miljoner arabiska muslimer i USA, men det var bara 19 extremister, som genom att flyga in trafikplan i Twin Towers, dödade nästan 3 000 människor. Den fredliga majoriteten muslimer var här utan betydelse.Det är dags att kasta den politisk korrektheten i papperskorgen och göra något åt detta problem.”

 

Vi måste se verkligheten som den är. Islam är en religion, en diktatorisk ideologi, samhällskultur och politik.
Islam är inte förenlig med västerländsk demokrati och jämlikhet. Vi har ett parti i riksdagen som företräder en diktatorisk ideologi, Vänsterpartiet.
Nu är vi på väg att utan att veta om det släppa in den diktatoriska ideologin islam (som faktiskt samarbetade intimt med nazisterna under Andra världskriget) ännu mer i Sverige. Det finns redan ett ”muslimskt civilsamhälle” (Omar Mustafas ord), alltså ett parallellsamhälle, i vårt land. Det växer.
Hur många islamister har vi i riksdagen nu? Abderizak Waberi (M)? Mehmet Kaplan (MP)? Omar Mustafa var på väg in i socialdemokraternas innersta maktsfär då en del egendomligheter uppdagades: han företräder Muslimska brödraskapet och judehat. Han var då tvungen att välja mellan svensk demokrati och islams ”muslimska civilsamhälle”. Han valde bort vår demokrati. Så stark är islam. En annan Omar var tvungen att avgå ur socialdemokraterna efter att nyligen ha uttryckt att han ansåg att ”judesvin” skulle slaktas.

Hur många islamister riskerar vi att få i vår riksdag och kommuner?
En röst på S, MP och V (även FI), är en röst på en framtid lik den Iran mötte: förtryck och död. Det är en röst på en framtid lik den vi ser kristna möta i Irak nu: död eller flykt.
Islam kryper under huden på alla, till och med i FN arbetar islams företrädare för att kritik mot islam ska förbjudas i vissa muslimska stater.

UN-acceptable censorship: The United Nations tries to outlaw criticism of Islam
nydailynews.com

” I mars förra året kunde vi följa hur den islamistiska organisationen OIC arbetat för att göra kritik av islam förbjudet. Genom en icke-bindande FN-resolution i Human Rights Council förbjuder de religionskritik i allmänhet och islamkritik i synnerhet. I mars i år kommer även en bindande FN-resolution som förväntas bli tvingande för alla medlemsländer och som begränsar yttrandefriheten för dem som kritiserar islam.”

http://opponent.se/2009/03/islamkritik-forbjuds-i-ny-fn-resolution/

Vi har en klar situation här: demokrati (Väst) mot diktatur (islam). Vi måste lära oss vad islam är. Vi måste förstå vad islam är.
Demokratin vann det kalla kriget mot Sovjetimperialismen. Nu pågår nästa kamp för demokratin. Kampen mot islam.
Jag återkommer i ämnet islam.

Polis polis … samhällskris.

sigge

3 augusti, 2014.

Det fanns en gång en mycket folkkär artist som hette Sigge Fürst (1905-1984). De unga i vårt land känner inte till honom, och ytterst få vet att han började sitt yrkesliv som polis. Mellan 1927 och 1930 patrullerade han Stockholms gator och borgade för stockholmarnas trygghet.

Sigge, som sedan blev skådespelare och scenartist, spelade polis i bl.a. filmerna om ”Mästerdetektiven Blomkvist”. I filmerna hade polisen enbart batong som skydd och vapen, de gick till fots och jagade de snälla bovarna springande (först under slutet på 1930-talet utrustades polisen i Stockholm med polisbilar, eller radiobilar som de kallades). En idyll kan det tyckas nu när vi varje dag ser löpsedlar om skottlossning och död, att rånare skjuter mot offer, 13-14-åriga flickor gruppvåldtas och gäng tar över områden som inte ens polisen vill/får/törs åka in i.

Hur har utvecklingen varit sedan den mer gemytliga tillvaron på Sigge Fürsts tid? Våld mot polismän har alltid funnits, deras arbetsvardag innehåller av naturliga skäl våld. Ingen annan yrkesgrupp går till jobbet med den vetskap en polisman har: det kan vänta ond bråd död, misshandelsfall, barn som far illa, hiv-smittade missbrukare som spottar och klöser efter dem, i värsta fall polismannens egen död. Våldet i samhället har tyvärr ökat och respekten för lagen har minskat, därmed har polisens arbetsvardag blivit farligare.

De officiella och dystra siffrorna över mördade svenska poliser ger vid handen att 30 polismän mördats mellan 1900 och 1999, men ingen statistik visar den ångest en ensam, utsatt, hotad eller skadad polisman känner, den rädsla sambor och barn till poliser känner ibland (kommer pappa/mamma hem efter jobbet?), eller hopplösheten poliser kan känna då de tar in misstänkta våldtäktsmän som inte döms och så vidare.

Våldet i vårt samhälle ökar, det visar statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Våldet drabbar oss civila i allt större utsträckning, tyvärr har polisledningen (som bland annat bestod av sådana som ”Kapten Klänning” som med en väska full av allehanda sexredskap for runt i jakten på flickor att våldta, han passar bättre på Pride-festivalen) och samhället (vilket är våra politiker) gett upp sitt uppdrag att skydda oss.

Några exempel på hur det ser ut numera, i vårt demokratiska, jämställda och välupplysta samhälle:

  • I Rinkeby vågade polisen sig inte in då det var upplopp och kravaller 27 juli 2014. En polisman skadades då en sten kastades mot honom. Polispatrullerna retirerade för att vänta in förstärkta fordon innan de vågade sig in igen.
  • I Husby i maj 2013 attackerades en ensam polisman av ett antal personer: ”Under upploppen i Husby under söndagsnatten misshandlades en ensam polis av flera personer. Det fångades på video med en mobilkamera. Under måndagen spreds filmen på sociala medier – och händelsen är nu polisanmäld. – Det är hemskt att han blir angripen på det här sättet, säger Daniel Mattsson, Västerortspolisen.”
  • 2012 attackerades polis i stadsdelen Rosengård i Malmö.
  • I stadsdelen Koppargården i Landskrona blev en ensam polisman nyligen utsatt för en hotfull och växande mobb, polismannen kände sig så hotad att han drog sitt tjänstevapen och gjorde mantelrörelse. En svensk uniformerad polisman stod alltså och tog emot spottloskor och okvädinsord av civilister. Polisledningen skickade inte in förstärkning på grund av rädsla att starta upplopp, de riskerade alltså medvetet en polismans liv och hälsa av rädsla för mobben och media.

Det är mer anarki än demokrati och ordning. Att poliserna ute på fältet och polisledningen uppfattar verkligheten olika verkar uppenbar, polisledningen är mer politiker än poliser. En av polischefernas lösning mot den ökande hotbilden mot polismän i tjänst är att ”polisen kan lagföra brott från bilen”. Då har det gått långt från Sigge Fürsts fotpatrullerande och samhällets respekt för gemensamma värderingar och respekt för andras liv och egendom.

Apropå gemensamma värderingar och respekt kunde vi 25 april 2014 läsa i svenska medier vad Polisförbundets ordförande tycker om det parti som står för gemensamma värderingar och respekt:

”Polisfacket: SD-politik vår motsats. Det går inte att vara förtroendevald i Polisförbundet samtidigt som man är aktiv sverigedemokrat, meddelar fackförbundet och skriver att SD:s politik speglar en människosyn ”i direkt motsats till Polisförbundets grundläggande värderingar”.

Polisfacket talar alltså om värderingar och människosyn, medan de låter sina medlemmar utsättas för förnedring och onödigt hälsovådliga ingripanden. Är det att ha en bra värdering och människosyn? De företräder den misslyckade sidan i uppdraget att upprätthålla lag och ordning i vårt samhälle.

Polisledningen och polisfacket verkar ha en helt annan värdegrund än polismännen och majoriteten av svenska folket, polisledningen och polisfacket bryr sig inte om de enskilda polismännen. Vem vill gå till jobbet med vetskapen att de får kritik när de utför sina arbetsuppgifter? Se bara hur det rasades mot polisen då projekt REVA startade (projektet hade som uppgift att finna illegala invandrare för vidare utvisning ur landet).

Genast gick vänstern, invandrargrupper och medier igång och anklagade polisen för bland annat rasism. Det rasades mot polisen då registreringen av kriminella romer startade (en kartläggning som hade som uppgift att förenkla polisens åtgärder i kampen mot brottslighet). Återigen gick vänstern, invandrargrupper och medier igång och anklagade polisen för rasism. Det är inte konstigt att polismännen tröttnat, många funderar till och med på att sluta inom yrket.

Det finns fler exempel på kritik mot enskilda polismäns ingripanden, i alla de fallen verkar det finnas två gemensamma nämnare:

  1. Vänstern, invandrargrupper och medier startar drev mot polisen.
  2. Politiker, polisledning och polisfacket backar och sviker polismännen.

För att förvärra situationen ytterligare har polisutbildningen försämrats, numera kan man läsa till polis på distans. Den ökänt kommunistvänliga Södertörns högskola föreslås bli ett av poliskårens lärosäten, vilket låter som ett skämt i mina öron, det är ju vänstern som hela tiden klagar på polisen när de utför sina uppgifter. Vi kommer med stor sannolikhet ha ett antal okunniga, inkvoterade och mycket rädda poliser i vår poliskår om några få år, poliser som äventyrar sina erfarna kollegers liv. Om inte polisen ens tillåts att skydda sig själv, vilka ska då skydda oss? Den dag polisen inte kan eller vill skydda oss längre, vilka kommer då att göra det?

Sigge Fürst sjöng sitt ”Godmorgon” under 32 år i radio. Han stod för glädje och stabilitet, trygghet och sunda värderingar. Sigge var för många en god förebild. Numera har vi i stället Soran Ismail, Özz Nüjen och liknande, de är vare sig folkkära eller har sunda värderingar. Sedan drygt 20 år tillbaka blir det sämre och sämre dag för dag. Sigge började sitt yrkesliv som polisman. Han skulle vända sig i sin grav om han såg hur illa ställt det är i vårt samhälle numera. Ingen sjunger ”Godmorgon” längre. Jag saknar den tiden.