Slutet på Sahlinskandalen: Makten vill inte granskas.

Sahlin.jpg

26 april, 2016

 

Sista januari skrev Mona Sahlin en skandalös och lögnaktig artikel om Folkets demonstration. Efter drygt två månaders arbete med att undersöka vad som ligger till grund för och hur medier och makten varit delaktiga i skandalen kan två saker konstateras:

  1. Sahlin har överträtt de regeringsdirektiv hon som myndighetschef ska följa.
  2. Makten eller medierna är inte intresserade av att granska eller åtgärda Sahlins övertramp.

Mona Sahlin är myndighetschef, som sådan har hon ett ansvar gentemot sin uppdragsgivare vilken är regeringen och i slutänden svenska folket. Myndighetens uppdrag är enbart att samordna organisationer mot våldsbejakande extremismen, vilket beskrivs i regeringens direktiv 2014:103.

Enligt regeringens hemsida ska myndigheter se till att riksdagens och regeringens beslut genomförs.

Myndigheterna lyder under regeringen och är sorterade under olika departement, i Sahlins fall under Kulturdepartementet med demokrati- och kulturminister Alice Bah Kuhnke som ansvarigt statsråd. I Sverige är myndigheterna självständiga och ministrarna får inte gå in och detaljstyra myndigheternas arbete, vilket departementen kan gömma sig bakom till exempel då en myndighetschef begått grova tjänstefel och/eller överträtt sina befogenheter.

Mona Sahlin gjorde det i januari.

 

I en debattartikel framförde Sahlin sina personliga åsikter som om de vore myndighetens faktabaserade informationer.

Den grovt retoriska artikeln innehöll felaktigheter och rena lögner, för att få klarhet i varifrån Sahlin fått sina informationer och vilka fakta hon hade kontaktade jag hennes myndighet. Det visade sig vara Sahlins egna åsikter och uppfattningar Expressen publicerat.

Expressen har samarbetat med den kriminella Researchgruppen vilken har band till Expo och Mona Sahlin, vilket jag berört i en artikel.

Det kan finnas fog för tanken att Sahlins forna kollegor i den vänsterextrema organisationen Expo har författat eller medverkat till den text Sahlin sägs stå bakom. Det kan även misstänkas att de täta banden är anledningen till Expressens underlåtenhet att källkontrollera och kritiskt granska texten.

Jag kontaktade Expressen för att få veta om de källkontrollerat artikeln och vem som beslutat att publicera den. De vägrar besvara frågorna.

 

Jag kontaktade även Kulturdepartementet. 17 februari ställde jag via mejl fyra frågor till Alice Bah Kuhnke:

  1. Ingår det i Sahlins uppdrag att skriva debattartiklar som utpekar oroliga medborgare som våldsbejakande extremister?

  2. Är det förenligt med Sahlins officiella uppgift att misstänkliggöra vanliga oroliga skattebetalare för att vara våldsamma nazister?

  3. Är det förenligt med Sahlins officiella uppgift att sprida rykten och/eller lögner?

  4. Om Sahlins uppdrag inte innefattar att uttala sig som hon gjort i debattartikeln är min fråga om departementet avser vidtaga någon form av åtgärd mot Mona Sahlin på grund av det officiella och sannolikt faktamässigt ogrundade och därmed felaktiga uttalande hon gjorde?

Kulturdepartementet svarade med ett ”goddag yxskaft”: ”Tack för att du kontaktar Kulturdepartementet. Eftersom Utredningen En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Dir. 2014:103) är självständig från regeringen kan ministern eller Regeringskansliet inte kommentera deras debattartikel i Expressen den 31 januari”.

 

Det var ett svar som inte besvarade frågorna, varför jag mejlade igen och förtydligade att jag inte begärt att kulturministern eller regeringskansliet ska kommentera innehållet i debattartikeln, men att departementets politiska chef eller annan ansvarig på departementet ska kunna svara på frågor rörande Sahlins verksamhet och ageranden.

Jag upprepade mina frågor, sedan hamnade vi i en kommunikationens ”twilight zone”: Jag fick inga svar alls på mina frågor, något som varit genomgående i Sahlinaffären. I stället blev mina frågor fler, en av dem var frågan om Sahlin har som uppgift att skapa opinion (vilket hennes medarbetare påstod, men som är en lögn).

Under samtal 22/2 med myndigheten Nationell samordnare mot våldsbejakande extremismen sades att myndigheten enligt regeringsdirektiv har som uppgift att vara opinionsbildare.

Mina frågor till Kulturdepartementet blev:

  • Således ingår det inte officiellt i myndighetens uppdrag att vara opinionsbildare?

  • Är det förenligt med de regeringsdirektiv som officiellt förklarar myndighetens roll och uppdrag att Sahlin använder sin myndighetsställning för att bilda opinion?

  • Är det förenligt med Sahlins tjänsteställning att hon godtyckligt och offentligt utpekar dem hon utifrån sin åsikt anser vara dem hon ska bilda opinion mot?

  • Vilka grupper ska Sahlin enligt sin självpåtagna roll som opinionsbildare skapa opinion mot?

  • Har myndigheten på något annat sätt fått andra direktiv än de som är officiella enligt regeringsdirektiven?

 

Ett antal påminnelser samt uppringningar senare avslutade Kulturdepartementet konversationen 4 mars med följande svar:

”Jag vill hänvisa tillbaka till de svar som jag tidigare har skickat till dig, samt till Utredningen En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Kontaktuppgifter finner du här

Svenska myndigheter är självständiga från regeringen, Regeringskansliet och riksdagen. Därför kan Kulturdepartementet inte kommentera eller besvara frågor som rör en självständig myndighets beslut eller kommunikation. Det gör myndigheten i fråga bäst själv.

Utredningen En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism har heller inte fått andra direktiv eller uppdrag än de som du har tagit del av.

I övrigt har Kulturdepartementet ingenting mer att tillägga.

Härmed sänder jag slutgiltigt svar i detta ärende.”

Efter ett antal mail har jag ett konkret svar: Mona Sahlin har inte fått andra direktiv eller uppdrag än dem som står i regeringsdirektivet. Mona Sahlin har alltså inte som uppgift att vara opinionsbildare, vilket hon påstod. Jag tolkar svaret från Kulturdepartementet som att Sahlin överträtt sina befogenheter, agerat självsvåldigt och begått tjänstefel, att Kulturdepartementet vet det och att de inte vill bli inblandade i Sahlins agerande.

 

Ett antal anmälningar gällande Sahlins sannolikt begångna tjänstefel och maktöverträdelse har av mig och andra sänts till JO och KU, jag har även anmält Expressen till Pressombudsmannen. Alla anmälningar har givit samma resultat: Ingen åtgärd. Efter veckors mejlande och ringande har vare sig Sahlin, Expressen eller det ansvariga departementet lyckats prestera annat än floskler och tomt prat.

1974 reviderades tjäntemannaansvaret, vilket uppenbart urholkat kvaliteten på såväl tjänstemäns agerande som kontroll och åtgärd mot begångna fel. Det verkar vara uppenbart att elitisterna inom makten och medierna gör vad som krävs för att skydda varandra, men folket har de inget intresse av att tjäna.

 

För att låna Henrik Arnstads ord: Det var så det började på trettiotalet.

3 reaktioner till “Slutet på Sahlinskandalen: Makten vill inte granskas.

  1. Sverige är ett land i förfall,man ska inte jämföra andra länder spm gör fel,bara för att det ska se bättre ut,vi ska visa rättvisa för alla som lever i landet. Gör vi inte det, så så har vi ett ruttet samhälle,svårare är det inte.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s