Ska islams seder och regler få stå över våra lagar och bruk?

 

Fatwa

Den 6 juni i år startade ramadan, den kallas slarvigt för en muslimsk fasta. Men är det en fasta enligt vår definition, och är ramadans kostregler bra?

Under drygt nitton av dygnets vakna timmar fick muslimer inte äta eller dricka någon vätska under årets ramadan, från cirka halvtre på morgonen till halvtio på kvällen. Efter 21.30 får de ”fastande” äta och dricka hur mycket som helst fram till 02.30 på morgonen, därefter är det åter förbjudet att äta, dricka någon sorts vätska, röka eller ha sex fram till följande kväll klockan 21.30. Att kalla den kosthållningen för fasta är inte helt korrekt.

 

Ramadan pågår under en månads tid.

Ur vetenskaplig synpunkt sett är det inte en bra metod att undvika vätska och energiintag under de timmar man ska var aktiv, för att istället ersätta bristen av vätska och mat under de timmar då kroppen ska vila. En av effekterna är generellt att det blir svårt att somna och ger en orolig sömn med ökande trötthet som resultat, en annan effekt är att långvarig sömn-, vätske- och näringsbrist påverkar omdömes-, prestations- och reaktionsförmågan negativt. Är det t.ex. bra att köra buss eller arbeta som kirurg under sådana förhållanden? Är det lämpligt för de som har ett mycket fysiskt tungt och ibland farligt jobb som exempelvis inom brandförsvaret att underkasta sig ramadans kostregler?

 

Frågor till dietister.

För att få en indikation på vad vetenskapligt kunniga personer anser om ramadans kostregler mailade jag frågor till ett antal dietister i Sverige, jag utgav mig för att ha rekommenderats en fastemetod (ramadans kostregler) som jag beskrev utan att nämna ramadan eller islam. Tre svar har kommit:

1/

I ett av dem bad de mig boka tid för enskild konsultation.

2/

Från primärvården i Skåne besvarades inte mina frågor, istället meddelade de att periodisk fasta och framförallt 5-2 metoden har uppmärksammats stort, att det finns de som i perioder fastar av religiösa skäl men att studieunderlaget kring periodisk fasta är bristfälligt i nuläget så innan det publicerats ytterligare forskning inom området kan de inte svara på mina frågor. De verkar dock ha förväxlat fasta (t.ex. 5-2) med ramadans kostregler.

3/

Från en privatpraktiserande dietist kom ett konkret svar:

Vid vanlig fasta så trappar man ner under några dagar och sedan dricker man juicer, förutom vanligt vatten, som ger ca 600 kcal för dagen så att man får ett stabilare blodsocker och orkar genomföra sitt arbete. Att äta nattetid är en dålig idé, kroppen ska vila och inte ägna sig åt att förbränna mat. förbränna mat gör kroppen dagtid. Att inte dricka vatten under dagen, och speciellt när det är så här varmt, då utsätter man sig själv (uttorkning) och andra för stor fara”.

Att döma av svar två och tre är ur vetenskaplig synpunkt sett ramadans kost- och sömnhållning inte positiva,vätskebristen kan till och med utsätta omgivande människor för stor fara men det saknas studier om ramadans effekter. Det finns således fog för att i en vetenskaplig studie utreda de effekterna.

 

Frågor till fackförbund och skyddsombud.

Jag ville även veta hur fackförbund och skyddsombud ämnar agera i frågan om effekterna av ramadans kostregler, därför mailade jag fyra konkreta frågor till ett antal förbund:

1/

Vad förbundet samt huvudskyddsombud, lokala fackordföranden och skyddsombud avser göra för att påvisa faran med effekterna av ramadan.

2/

Om de har för avsikt att med regelverk och vetenskap som grund arbeta för att eventuella olycksfall som kan orsakas av bristande uppmärksamhet och reaktionsförmåga på grund av ramadans regelverk undviks.

3/

Om fackförbunden har för avsikt att verka för att de som påtagligt har nedsatt arbetsfunktion på grund av ramadan avhåller sig från ramadan.

4/

Om fackförbunden har för avsikt att verka för att om så erfordras läkare ska göra bedömningen huruvida en medarbetare ska fortsätta underkasta sig ramadan eller av arbetssäkerhetsskäl och hälsoskäl avbryta ramadan.

En del sände mina frågor vidare till andra, en del skyddsombud hänvisade till fackförbundens centralorganisationer varav Kommunal och Vårdförbundet refererade till vår lag om religionsfrihet. Vårdförbundet svarade:

Rent generellt kan man väl säga att du som arbetstagare ska vara anställningsbar och i detta ingår så klart att man inte är för trött eller utmattad för att kunna utföra ett kvalificerat arbete. Samtidigt har vi religionsfrihet i landet och rätten att tillämpa sin tro på det sätt som den säger. Det är också en mänsklig rättighet.”

Det reser fler frågor än vad det besvarar, t.ex. vad som ska anses vara kvalificerat arbete och vad ett skyddsombud ska göra om en arbetstagare är för utmattad för att utföra ett kvalificerat arbete. Kommunal- och Hotell och restaurangfacket var de som undandrar sig ansvaret, de anser det är arbetsgivarens ansvar att agera (vilket i sak är rätt, men skyddsombuden har som ansvar att påtala sådant som kan vara en arbetsmiljöfara).

Ingen av de som svarat verkar ha läst mina frågor, i varje fall har de inte besvarat dem.

 

Frågan om huruvida lagen om religionsfrihet ska stå över andra lagar.

Vår lag om religionsfrihet säger i korthet dels att vi inte ska förföljas på grund av vår tro och dels att vi ska slippa religionen i det offentliga rummen, men den ger oss inte, som Vårdförbundet svarade, per automatik rätt att tillämpa vår tro på det sätt tron säger. Exempel på tillämpningar som strider mot svensk lag är de så kallade hedersbrotten, barnäktenskap, polygami och könstympning. Att religionsfriheten tas upp som argument då frågor om arbetsmiljö- och samhällssäkerhet diskuteras är märkligt, det är lika märkligt att i det sammanhanget använda de mänskliga rättigheterna som argument, det kan tolkas som att Vårdförbundet anser religioners seder och lagar stå över människors hälsa och säkerhet.

 

Fler fall av religiöst baserad särbehandling.

Nyligen uttalade sig Ann Silbersky-Isaksson, HR-chef på polisen i Region Syd, i ett fall där en passkontrollant av religiösa skäl vägrade ta kvinnliga kollegor i hand, i en intervju sade hon, citat:

–”Självklart är jämställdheten väldigt viktig för oss, men religionsfriheten är enormt stark. Den blir tyngre i detta fallet”.

En personalchef i en svensk myndighet vill alltså låta en religion stå över jämställdhet, svenska uppförandekoder och samhällskulturella beteendemönster. Om vi hypotetiskt vänder på steken och utifrån lagen om religionsfrihet (att slippa religionen i offentliga rum) resonerar som Silbersky-Isaksson är det ett lagbrott att i någon form utsätta någon för religiösa symboler eller handlingar på vissa arbetsplatser, exempelvis:

Att arbetstid ruckas eller ändras på grund av bönetider eller ramadans kosthållning.

Att kvinnliga kollegor inte får deltaga i julfester på grund av religionen.

Att religiösa klädesplagg (hijab/slöja) tillåts på arbetsplatser.

Om sådant förekommer innebär det att lagen om religionsfrihet sätts åt sidan för att en annan lag (islams sharia) och en annan religion ska få råda. I förlängningen blir frågan om det är svensk lag eller islams lag sharia som ska råda i Sverige.


Islam verkar ha fått en form av religiös diplomatisk immunitet.

Jag mailade folkhälsominister Gabriel Wikström och frågat vad departementet avser göra åt det faktum att människor under en sommarmånad kan vara en arbetsmiljörisk, trafikfara och på andra sätt en fara för andra och sig själva på grund av ramadans regler. Svaret blev i korthet ett antal länkar till hemsidor:

”Hej Mikael

Tack för ditt brev till regeringen. För svar på dina frågor hänvisar jag till den information som finns på t.ex. 1177 Vårdguiden tex http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Tips-och-rad-i-sommar/ när det gäller vätskeintag, sol, värme, näring etc”.

Jag mailade även kulturdepartementet med ungefär samma frågeställning till demokratiministern, svaret blev som väntat ett ”Goddag yxskaft”:

Hej Mikael,

Tack för ditt brev till Kulturdepartementet.

Regeringen avser inte att initiera en informationssatsning eller dylikt om islam eller någon religion eller trossamfund. Däremot bedrivs religionsundervisning på både grund-, gymnasie- och högskolenivå.

Om du har frågor om religionsundervisningen kan du kontakta Skolverket eller Universitets- och högskolerådet”.

Det är ironiskt med tanke på att skolminister Fridolin är partiledare i det parti som av personal på Försvarshögskolan sagts vara islamiserat.

Frågor rörande islam verkar vara en för het potatis att ta i för fackförbund, media och politiker.

 

Ska svenska lagar, regler, uppförandekoder, beteendemönster och naturvetenskap råda över en religions handlingar eller tvärtom?

Av rent samhällstrygghets-, arbetssäkerhets- och folkhälsomässiga skäl borde konsekvenserna av ramadan utredas på ett vetenskapligt sätt.

Under den tid utredningen pågår bör ramadan i dess nuvarande form (kosthållningen) förmodligen inskränkas eller förbjudas av omtanke om människor och deras säkerhet.

8 reaktioner till “Ska islams seder och regler få stå över våra lagar och bruk?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s