Kategoriarkiv: Kommunismen

Vems ärenden springer Mona Sahlin?

Mona-Sahlin-bild-1440x564_c.jpg

18 februari, 2016.

 

2014 tillsattes Mona Sahlin som nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Frågan är vilken extremism hon samordnar mot och vilken extremism hon samverkar med.

Mona Sahlin med stab är en statlig utredning utan uppdrag att skriva ett betänkande, en så kallad genomförandekommitté. Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism är även enligt regeringsformen och sin egen hemsida en liten myndighet. Därför benämner jag dem som myndigheten i den fortsatta texten.

Myndighetens uppgift är enligt Justitiedepartementets direktiv 2014:103:

“En särskild utredare ska i rollen som nationell samordnare förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer på nationell, regional och lokal nivå när det gäller arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Samordnaren ska även verka för att kunskapen om våldsbejakande extremism ökar och att förebyggande metoder utvecklas.”

 

Mona Sahlin med stab har alltså tre uppgifter:

  1. Förbättra samverkan mellan kommuner, existerande myndigheter och organisationer i deras arbete att skydda vår demokrati mot våldsbejakande extremism.
  2. Verka för att kunskapen om våldsbejakande extremism ökar.
  3. Verka för att förebyggande metoder utvecklas.

Enligt myndighetens hemsida är våldsbejakande extremism ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. De definierade rörelserna är:

★ Den våldsbejakande högerextremistiska vit makt-miljön (det minsta hotet mot vår demokrati, enligt Säkerhetspolisen).

★ Den våldsbejakande vänsterextremistiska autonoma miljön (de som samarbetar med Sahlin & Co, min anm).

★ Den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön som enligt Säkerhetspolisens årsrapport från 2014 utgördet största hotet mot Sveriges säkerhet.

 

Av dessa tre våldsbejakande extremrörelser väljer Sahlin att omdömeslöst sätta ljuset på den minsta och förmodligen minst hotfulla mot vår demokrati. I en debattartikel som publicerades okritiskt av Expressenuttalar Sahlin till och med lögnaktigt att de äldre kvinnor som kunde ses på bilder från demonstrationen i själva verket är:

★ ”Ideologiskt drivna extremister”

★ ”Nazister”

★ ”Män som hatar kvinnor och invandrare”

★ ”Folk som gillar våld och hatar demokrati” och är

★ ”Fega uslingar.”

Debattartikeln är alltså ett officiellt uttalande av en svensk statstjänsteman. Källkritik och källkontroll verkar inte finnas hos vare sig Sahlin eller Expressen.

 

Många har höjt ett ögonbryn och undrat om det ingår i Sahlins uppdrag att skriva debattartiklar som utpekar oroliga medborgare som våldsbejakande extremister. Det reses frågor om det är Sahlins officiella uppgift att misstänkliggöra vanliga oroliga skattebetalare för att vara våldsamma nazister. Jag och fler med mig har avkrävt Mona Sahlin ett svar på frågan: ”Varifrån har hon fått informationen, vilka fakta lutar hon sitt påstående på?” Efter snart två veckors tröskande med mejl och telefonsamtal har jag inte fått ett enda konkret svar.

Sahlins myndighet sorterar under Kulturdepartementet som borde reagerat på Sahlins artikel, men inget har hörts från Alice Bah Kuhnke eller departementet.

På myndighetens hemsida står att det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism är beroende av en ökad kunskapsnivå hos delaktiga myndigheter. Om kunskapsnivån om våldsbejakande extremism är så låg som den uppenbart är hos den nationella samordnaren och den politiska makt myndigheten sorterar under, kan man undra hur andra ska få kunskap.

 

 

Frågan är varifrån Sahlin får sin åsikt och sina informationer, men med tanke på att hon varit styrelsemedlem i vänsterextrema Expo, kan vi börja nysta där.

Expo

I Expos styrelse finns numera bland andra:

★ Daniel Poohl, VD, chefredaktör och ansvarig utgivare, styrelseledamot

★ Robert Aschberg, styrelseledamot

★ Kerstin Brunnberg, styrelseledamot

En intressant detalj är kritiken mot Brunnberg som, i egenskap av styrelseordförande för Statens Kulturråd, gav 400 000 kronor till tidningen Expo där hon själv är styrelseledamot. Det klias många ryggar i maktens korridorer, det finns mycket svågerpolitiskt klipulver i den politiska kulturen. Kulturrådet är en myndighet under Kulturdepartementet (det var alltså våra skattepengar Kerstin Brunnberg gav till sin egen organisation vars syfte är att få oss att hata kommunismens/vänsterns opposition: Sverigedemokraterna).

Mona Sahlin utnämndes före valet 2014 av tidigare demokratiminister Birgitta Ohlsson (L), förmodligen för att Sahlin skulle ha en “reträttpost” eftersom Socialdemokraterna sannolikt inte ville ha henne i regeringen vid en eventuell valseger.

Sahlin har som nämnts suttit i Expos styrelse och känner naturligtvis de övriga på Expo väl. Att de har samma ideologiska värdegrund torde vara uppenbart, det är samma socialistiska värdegrund som fackförbunden har. Det borde undersökas hur många miljoner kronor de fackförbunden demokratiskt “donerar” till Expo.

 

Piscatus

Den tidigare Expomedarbetaren Mikael Ekman och Robert Aschberg (som är styrelsemedlem i Expo) startade 2011 företaget Piscatus, ett research- och konsultbolag med affärsidén “Storebror ser dig”.

★ Mikael Ekman (som kommer från Expo) är VD och styrelsemedlem i Piscatus.

★ Robert Aschberg (som fortfarande är styrelsemedlem i Expo) är styrelseordförande

★ Martin Fredriksson är styrelseledamot.

 

Researchgruppen/AFA

Martin Fredriksson är, förutom att vara våldsam och styrelsemedlem i Piscatus, en av dem som grundade den kriminella vänsterextrema Researchgruppen.

Researchgruppen kommer ur AFA Dokumentation, som var AFAs underrättelsetjänst.

★ AFA står för Antifascistisk aktion – vänsterhuliganer vars verksamhet är störande av allmän ordning och våld.

★ AFA Dokumentation skrev AFAs handbok där det bland annat gavs instruktioner om hur AFA ska misshandla människor.

★ Inom AFA gillar äldre manliga medlemmar att våldta unga flickor. Våren 2006 gjorde Front i P3 ett radioinslag där det framkom att det inte är ovanligt med våldtäkter inom gruppen. Dessa händelser “utreds internt” i stället för att polisanmälas.

AFAs medgrundare Martin Fredriksson bjuds numera in som “expertföreläsare” till universitet, på Göteborgs universitet 2013 var Robert Aschberg seminarieledare för ett sådant föredrag.

Fredrikssons väg från våldtäktsorganist till researchperfektionist gick via Robert Aschberg, Expo och Piscatus. De “goda” verkar inte vara så goda.

 

Researchgruppen /Seppuku media

Researchgruppen har gjort intrång i databaser och letat fram anonyma personers verkliga namn och adresser, de sålde informationen till Expressen som publicerade den. Drevet orsakade personliga tragedier.

★ Bakom Researchgruppen står den ekonomiska föreningen Seppuku Media som grundats av Martin Fredriksson, Mathias Wåg och Ayman Osman.

★ Seppuku Media begärde och fick kreditupplysningar på 400 privatpersoner, kreditupplysningsföretaget Bisnode polisanmäldes av ett antal personer för att i strid mot lagen ha lämnat ut uppgifterna.

Bisnode arrangerade av en händelse senare samma vår kurser i “personresearch”, det var Expo (som har direkta kopplingar med Researchgruppen vilka genom Seppuku media via Bisnode i strid mot lagen tog kreditupplysningar) som höll kurserna.

Det klias rygg bland de “goda” så att ryggraden hade kommit fram om de haft någon ryggrad.

 

Den tidigare Seppukuledamoten Ayman Osman har samma förakt för människor som Researchgruppen visar, enligt uppgift har han uttryckt på Twitter:

★ Svenskar är ”inavlade bönder”

★ ”Hade jag kunnat hade jag sagt ‘ta ert jävla skitland och skitfolk och stoppa upp det där det är som mörkast’ och lämnat den här skiten.”

★”Sv är ett jävla rövhål fyllt m inavlade efterblivna rasistiska bönder. Italien är rena rama antifakonventet i jämförelse. Ta mig härifrån!”.

Även Ayman Osmans syn på poliser twittrades ut: ”Det finns ganska många bra poliser. Alla de är döda”.

Man kan undra om Osman, Fredriksson och Wåg letade speciellt efter polismäns namn och adresser då de grävde i databaserna och begärde kreditupplysningar. Man kan i sådana fall undra varför de “goda” gjort det.

 

Inom dessa “goda” vänsterextrema polishatande, flick- och kvinnofientliga miljöer agerar Mathias Våg. Han är en av grundarna av AFA, och var verksam inom Researchgruppen tillsammans med bland andra Martin Fredriksson (som ju även är styrelsemedlem i Piscatus, vars VD kommer från Expo där Piscatus styrelseordförande är styrelsemedlem).

Wåg var tillsammans med Tobias Hübinette aktiv inom Socialistiska Partiets frontorganisation “Stoppa Rasismen” på 1990-talet. Den bortgångne författaren Stieg Larsson var den som kläckte idéen till Expo, men Tobias Hübinette var den som i praktiken startade organet. Hübinette, som var misstänkt för det så kallade Fryshusmordet och är dömd för ett antal våldsbrott, anlitades av Erik Ullenhag som utredare vilket ifrågasattes av en del stridbara personer.

Det börjar lukta riktigt illa om de “goda”, våldsbenägna, ljugande och brölade vänsterextremisterna i Expo, Researchgruppen och Piscatus. I de kretsarna finns Mona Sahlin.

 

I tidningen för kommun- och landstingspolitiker, Dagens samhälle, skrevs en artikel om den våldsbejakande vänstersörjan:

“Granskare som inte tål en granskning. Vilka kretsar tillhör Researchgruppen själv? Här är reportaget som Fokus stoppade.”

Fredriksson anmälde Dagens samhälle till Pressombudmannen, de som vill förtrycka folket tycker inte om att granskas.

Mona Sahlin har suttit i Expos styrelse, varifrån det går en röd tråd genom ett klart sammansvetsat gäng direkt till den våldsbejakande vänsterextremistiska miljön.

Mona Sahlin är nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.

Mona Sahlin borde se de två största hoten mot svensk demokrati (islam och vänstern), i stället kallar hon äldre oroliga kvinnor som demonstrerar mot regeringen för våldsamma högerextremistiska nazistiska män.

 

Frågan är om kulturdepartementet känner till Mona Sahlins täta band med den våldsbejakande vänsterextremismen.

Frågan är om Mona Sahlin är att betrakta som jävig i sitt uppdrag.

Frågan är om vi kan lita på Mona Sahlin.

Frågan är vilken extremism Mona Sahlin samordnar mot, och vilken extremismen hon samverkar med.

Vem granskar Mona Sahlin?

Folket kontra socialismen.

demokrati

14 februari, 2016.

 

De senaste veckorna har ett massivt mediedrev gått mot Sverigedemokraterna. Verktyget som använts är Folkets demonstration, som under månaderna fram till drevet verkar ha iakttagits avvaktande av såväl medierna som av dem som kallar sig socialister.

Vid den senaste demonstrationen ändrades detta dramatiskt, orsakerna är två:

★ I takt med att opinionssiffrorna för de rödgröna sjunkit har deras oro ökat.

★ Då moderaterna flaggade för att de vill fälla regeringens vårbudget var de rödgröna tvungna att ”trolla bort” faran genom att i vanlig ordning skapa en ”folkets fiende”.

De valde Folkets demonstration.

Vi har förenklat uttryckt två stora grupper i Sverige numera:

  1. De som vill ha makt över folket (socialismen, vilket inkluderar medierna).
  2. De som vill ha demokrati (folket)

Demokratin i Sverige är numera ett spel för gallerierna, demokratin är kapad av socialismen och om folket påpekar det tystas de av makten. Det var så det började före förra sekelskiftet i det som blev diktaturen Sovjetunionen. Det var så det började under trettiotalet i Tyskland vilket ledde till ett världskrig.

Det är så de började redan i slutet av sextiotalet i Sverige.

 

 

 

Socialism förknippas numera med socialdemokrati, vilket är fiffigt eftersom socialdemokratin bland medelålders och äldre anses vara:

★ folkhemsbyggarna,

★ fackförbunden,

★ arbetarnas trygga och rättvisa parti och

★ lite mysig Tage Erlander-stämning i tv-showen Hylands hörna.

 

Sanningen är att socialdemokratin började avlida i Sverige då Erlander slutade som partiledare, socialdemokratin är varken social eller demokratisk längre.

Socialismen uppstod under 1800-talet, från början en vacker teori men i praktiken en diktatorisk ideologi. Ur familjen socialismen utvecklades olika idéer (ideologier), kommunismen är en av dem och den är förtryckande och teoretisk. Kommunisternas drömsamhälle är klasslöst och all egendom ägs gemensamt, det ska fördelas åt var och en efter behov. Staten behövs inte längre.

Kommunismen har glömt människan. Kommunismen har glömt folket. Folket är staten. Kommunismen vill ersätta folket med sig själv, folket ska underkasta sig eller dö.

 

Kommunismen har genom tiderna på olika vis låtit avliva omkring 100 miljoner människor. Redan 2004 skrev Carl Hamilton i Aftonbladet att kommunister är bra på en sak: Att döda. I artikeln står: “Så fungerade kommunismen överallt. Varhelst den exporterades, gav den med en förbluffande effektivitet upphov till samma resultat: Döda kroppar.”

Det är en otäck utveckling att allt fler i vårt tidigare välupplysta och kunniga land inte vet vad kommunism är. De tror att kommunism är socialism och att socialism är socialdemokrati. Unga människor tror att diktatorisk kommunism är demokrati! Det är bland annat dessa unga människorna som

★ maskerade stör andras torgmöten,

★ nattetid kastar in stenar genom andras bostadsfönster,

★ kastar sten på poliser och misshandlar folk.

En del av dem tror faktiskt att de är socialdemokrater. En del av dem kallar sig unga socialdemokrater (SSU).

 

År 2007 publicerades en artikel i Svenska Dagbladet som enligt en Demoskopundersökning visade att:

★ 90 procent av svenska ungdomar känner inte till Sovjetkommunismens dödsläger.

★ Knappt tjugo år efter Berlinmurens och Sovjetväldets fall vet svenska ungdomar förskräckande lite om kommunismen.

★ 43 procent tror att det totala antalet offer för kommunismen under nittonhundratalet är en miljon eller färre. En femtedel tror att det är inga alls eller färre än tio tusen.

I den tidigare nämnda artikel där Carl Hamilton skrev om kommunismen står om Sovjetkommunismens dödsoffer: “Siffran har passerat 60 miljoner lik och fortsätter att stiga i takt med att arkiven öppnas och mätmetoderna förfinas.”

De svenska socialisterna vill naturligtvis inte att folket ska veta att de stöder en diktatorisk ideologi som orsakat minst 60 miljoner människors död. Därför kallar de sig socialdemokrater och döljer socialismens många mord.

 

I teorin är kommunisternas drömsamhälle klasslöst och all egendom ägs gemensamt, det ska fördelas åt var och en efter behov.

I praktiken är det annorlunda:

★ Om staten (som enligt kommunismen inte finns) anser att människans behov eller åsikter står mot statens intressen, sätter de henne i läger eller skjuter henne.

★ Säger människan emot den stat som enligt kommunismen inte finns, fängslar eller skjuter de henne.

★ Socialismens verktyg är hot, våld och propaganda.

De som vill ha makten har skapat ett ”demokratimonopol” (vilket betyder diktatur eller början på diktatur), de som inte håller med demokratimonopolet ska på alla sätt tystas.

I socialismens demokratimonopol kommer alla som vill ha verklig demokrati att “gå direkt i fängelse utan att passera gå”.

 

Socialismen totalt (inklusive Kina) har med olika metoder låtit avliva omkring 100 miljoner människor de senaste hundra åren. Det är i snitt 80 000 människor som varje månad fått sätta livet till för att socialismen skulle ha makten. Socialismens verktyg är hot, våld och propaganda. I Sverige mördas eller interneras inte folk ännu, men redan nu finns verktygen på medieredaktionerna eller som maskerade människor på gator och torg.

Propagandan användes skamlöst då en del av folket i slutet av januari sa ifrån på Norrmalmstorg. Den socialistiska makten gillade inte att folket fanns på Norrmalmstorg och sa ifrån mot makten, de vill spela demokratins monopolspel efter socialismen regler.

 

Socialdemokraterna är den lyckade utvecklingen i familjen socialismen, men socialdemokratin är på väg att dö i Sverige, den socialistiska makten har kapat demokratin. Dessvärre har folket kuvats till att inte resa sig – av just dem som gjort demokratin till sitt eget monopolspel. Det gemensamma för alla diktatoriska ideologier är att de inte vill låta någon annan än sina egna tala inför folket, om det ändå händer används hot, våld eller propaganda för att tysta dem. Vi har sett flera exempel på det under hela förra veckan.

Förr sägs man ha ropat ”Konungen är död, länge leve konungen!” då en kung avlidit, den andra frasen syftade på den nya tronarvingen som skulle bli kung. Vi alla i Sverige bör fundera på vilken “kung” som under årtionden ersatte demokratin, och vilka som ingår i nya “kungens” hov.

Vi bör fundera en stund på om den nya “kungen” och “kungens” hov gjort landet bättre eller sämre.

 

 

Dröm om demokrati/UR
Dröm om demokrati/UR

demokrati

1.jpgSedan september 2015 har Folkets demonstration manifesterat mot den sittande regeringen utan att vare sig regering eller medierna synbart reagerat, men plötsligt blev manifestationen farlig för makten. Orsakerna är fler, men främst:

★ Den nya ”kungen” (medierna och makten) är på väg att tappa folkets förtroende.

★ Samtidigt vinner maktens enda politiska opposition, SD, folkets förtroende alltmer.

★ Opinionsiffrorna för socialdemokraterna är lägre än vad de någonsin varit.

★ Opinionsiffrorna för Sverigedemokraterna är högre än vad de någonsin varit.

 

Socialdemokraternas tidigare väljare, äldre kvinnor och män från alla delar av landet, ställde sig på ett torg och visade öppet sitt missnöje med regeringen, de är den snöboll som kan utlösa lavinen som sveper bort makten. Därför startade den nya ”kungen” sin propagandamaskin för att skrämma folket till lydnad, i socialismens demokratimonopol finns ingen demokrati.

Medierna och makten slåss för att behålla sin makt, nu är det kanske deras sista chans att kväsa folket. För att sammanfatta läget passar strofen ur socialisternas kampsång Internationalen bra: Sista striden det är.

Kampen står mellan demokrati (folket) eller diktatur (socialism och islam).

KRÖNIKA: Blir detta den sista lugna julen?

evilsanta2-1440x564_c.jpg

4 november, 2015.

 

Vi ser hatvänstern och dess associerade nå nya lågvattenmärken i spåren av de tragiska morden i Trollhättan, hatet sticker upp sitt fula tryne igen.

I vanlig ordning är det socialismen/kommunismen (de kallar sig “vänstern” i Sverige numera) som skriker ut sitt hat. Det ser ut som om de får hjälp av dem som har sin hemvist i en annan diktatorisk ideologi: islam. Det gemensamma för dessa hatiska människor är att de är antidemokrater.

Socialdemokraterna har i sanning lyckats att under lång tid (tillsammans med kommunisterna, miljöpartisterna och de liberala stollarna i Folkpartiet) polarisera (ställa gupper mot varandra) i Sverige. Polariseringen för oss mot två läger: För demokrati (majoriteten av folket och SD) och mot demokrati (minoriteten av folket och de politiska partierna inom sjuklövern samt islam).

 

Vi har en situation då en minoritet vill att majoriteten ska underkasta sig deras makthunger. För att majoriteten ska underkasta sig ska vi skuldbeläggas, vi och det enda politiska parti som använder sakliga argument och sunt förnuft i debatter. Vi som demoniseras och objektifieras av antidemokraterna då de inte har sakliga argument eller kunskap (vilket de ytterst sällan har). Vi demoniseras och objektifieras med ord som:

★ “rasister”

★ “fascister”

★ “främlingsfientliga”

Ett exempel på demoniseringen är man krävs att Sverigedemokraternas partiledare ska ta avstånd från de bränder som nyligen drabbat olika asyl- och “flyktingboenden” i Sverige. Det visar hur antidemokraterna arbetar – om man inte genast går ut och offentligt fördömer de bränder som ingen vet vilka som ligger bakom, så är man “rasist”. Uppriktigt talat, det måste vara något fel på antidemokraterna.

 

Detta fel blir tydligt om man beaktar att vid vissa händelser är antidemokraterna knäpptysta, vid andra händelser vrålar deras hat igång. En av dessa händelser som fått hatarna att gå igång är just morden i Trollhättan. Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson har gått ut med följande på Facebook:

“Känner stor sorg och bedrövelse över det ofattbara som skett i Trollhättan. Mina tankar går till de drabbade och deras anhöriga.”

Genast vrålar hatet igång, Åkesson anklagas för att vara falsk, hyckla eller inte tala sanning då han uttrycker det som antidemokraterna kräver att han ska uttrycka. De som går in på Åkessons sida kan läsa hur elaka, okunniga, hatiska och småsinta många människor är. De är hatiska och kallt beräknande människor.

 

En av alla kommentarer som visar hur okunniga, osakliga och rabiata i sitt hat dessa människor är skrevs av “Adam Sörensson”:

”I brevet har 21-åringen bland annat skrivit att han ”måste göra nåt åt invandringspolitiken” i Sverige och han ska själv ha varit beredd att dö i samband med attacken. Detta är ett resultat av ditt arbete Jimmie. Är du stolt nu?”

Adam Sörensson har helt missat att SD inte ens satt i riksdagen då sjuklöverns invandringspolitik började leda Sverige mot den katastrof Sverige och dess folk befinner sig i nu. Adam Sörensson borde i stället peka på:

★ Röde Reinfeldt,

★ Fruktansvärde Fridolin,

★ Ruskiga Romson och

★ Labile Löfven.

Det är de och ett antal till som ligger bakom dagens situation. I Vilda västern hade de rullats i tjära och fjädrar och burits ut ur staden, i Sverige måste vi rösta ut dem från makten. Det är bråttom att få bort dem, för varje dag som går rasar vår välfärd och trygghet allt fortare på grund av deras politik.

 

Vi ska inte glömma ett antal händelser som genom snart 50 år lett till dagens katastrofläge:

★ 68-rörelsen (kommunismen, de som numera kallar sig Vänsterpartiet, som agerade för att ta makt).

★ Olof Palmes utfästelse 1975 om att göra Sverige till ett mångkulturellt land (de som var emot det skulle behandlas som paria, sa Palme, rent förtryck alltså).

★ Olof Palmes ställningstagande för och samröre med muslimska terrorister under 1970- och 1980-talen.

★ Luciabeslutet som 13 december 1989 togs av den socialdemokratiska regeringen för att minska den ökande skattebekostade invandringen. Folkpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet var emot beslutet.

★ Folkpartiet, som den borgerliga regering som tog över 1991, med stöd av folkpartiet och kommunisterna, medverkade till att riva upp Luciabeslutet (Miljöpartiet var ute ur riksdagen vid denna tidpunkt).

Men antidemokraterna skyller i sin historielöshet situationen på det parti som suttit i riksdagen sedan 2010.

 

En effekt av alliansens och de rödgrönas politik är att islam växer i Sverige. Det är olyckligt eftersom islam ur ett ideologiskt perspektiv är diktatorisk (likt nazismen, kommunismen och fascismen). Eftersom SD är motståndare till det politiska/ideologiska islam har islams anhängare naturligvis utsett SD till fiende, och vilka har de lierat sig med? Med socialismen, precis som de gjorde i Iran, och se hur Iran är nu – ett diktatoriskt land under islams förtryck.

I Sverige ser vi alltså en polarisering till följd av nära 50 års politik, men antidemokraterna skyller på SD som suttit i riksdagen i 5 år! Det är förmodligen en relativt liten grupp i Sverige (socialister/kommunister/miljöpartister och islams anhängare) som vrålar ut sitt hat mot SD, men de vill få med sig resten av svenskarna i sitt hat. För att lyckas politiserar de tragiska händelser i stället för att använda sunt förnuft och sakliga argument. Exempel på det är:

★ moskébranden i Eskilstuna som visade sig vara självförvållad,

★ en drunknad treåring vars död berodde på faderns girighet,

★ mord i Trollhättan som en ung man av okänd anledning begick.

 

Här är ett exempel på hur diktaturens förespråkare politiserar den tragiska händelsen:

“De hemska morden på barn och lärare i västgötska Trollhättan har skakat ett helt land. Huruvida morden var politiskt motiverade återstår att se, men svärdsattackarna mot bland annat 11-åringar skedde av en person som uttyckt starka sympatier för Sverigedemokraterna och liknande projekt. Nu har facebooksidan ‘Anton Lundin-Pettersson just defended his country’ startats upp av SD-vänner. Sidan har översvämmats av förbannade svenskar som tycker att det är vidrigt att ta mördandet av barn och lärare i försvar. Många SD-vänner argumenterar emot och menar att Lundins mord på barn är ett försvar av Sverige. På frågorna om hur man försvarar Sverige genom att döda dess lärare och elever svarar SD-vännerna att det handlar om babbarna.”

Jag är övertygad om att majoiteten svenskar och alla Sverigedemokrater anser att allt våld är oförsvarbart.

 

Jag är lika övertygad om att det inte är Sverigedemokrater som skriver det som påstås av Aktuellt fokus. Jag känner faktiskt bara förakt för alla dem som uttnyttjar tragedier i politiska syften. Aktuellt fokus skriver om sig själva:

”Vi vill kunna presentera såväl stora som små nyheter ur ett självständigt vänsterperspektiv.”

En kommunistsida utnyttjar i vanlig ordning en tragisk händelse för sina politiska syften, Mona Sahlin var lika snabb på att utnyttja samma tragedi, i en artikel i Aftonbladet uttalade hon:

“Det rasistiska våldet är ett angrepp på oss alla”.

Mona Sahlin är nationell samordnare mot våldsbejakande extremisn, under hennes tid har vi haft ett dubbelmord på IKEA, ett antal angrepp mot polismän och nu detta. Mona Sahlin har återigen visat vilken destruktiv kraft hon är. Men Sahlin, Aktuellt fokus, Löfven och de antidemokratiska kan inte fortsätta ljuga för folket när verkligheten blir allt tydligare.

Var fanns de, Aktuellt fokus, Mona Sahlin och Stefan Löfven, efter mordet på Lisa Holm?

 

Var fanns de efter IKEA-morden? Faktum är att Stefan Löfven redan befann sig i Västerås den dag dubbelmorden på IKEA begicks, Löfven var på SSUs kongress i just Västerås. Stefan Löfven vare sig behagade att åka de få kilometrarna till IKEA, uttrycka sin “sorg” eller “känna” för de efterlevande.

★ Rosanna Dinamarca stod inte och grät krokodiltårar i TV.

Aftonbladets floskelexpert Anders Lindberg satt inte i en TV-studio och talade om rasismen.

★ Det blev inga manifestationer.

★ Inga tal.

★ Ingen ”svart dag för Sverige”.

 

Dagen efter IKEA-morden blev Stefan Löfven Sveriges fetaste struts med huvudet långt nedkört i sanden.

Det hatande folket skyller allt som sker på Jimmie Åkesson, Sverigedemokraterna och alla dem som vill ha ett bra och demokratiskt Sverige. De är inte normalt funtade dessa politiker, mediefolket och de hatande människorna.

I stället för att rulla stollarna i tjära och fjädrar och bära dem ut ur staden, måste vi rösta in demokratin i Sverige. Använd din röst, kräv en folkomröstning om invandringen. Manifestera mot regeringen.

 

Tala öppet om vad du anser om vänstern och diktatur. Det är nog nu. Annars kan detta bli den sista lugnen julen du får uppleva.

Svaret finns i stjärnorna.

Stjärnor

 

21 oktober, 2014.

 

Hovrättens dom över Dan Park skulle ha kommit i morgon, 22 oktober, men har skjutits fram en vecka. Först 29 oktober inträffar ödesdagen för den världsberömda men döende svenska yttrandefriheten.

Dan Park är av den svenska kommunismen (medierna, vissa åklagare och politiska extremister) utsedd till samhällets fiende nummer 1. De som själva kallar sig rasifierade gnäller över Dan Parks intelligenta satir, så intelligent att de kommunistiska eller islamistiska dumskallarna inte förstår den. Så intelligent att de självpåtaget ”rasifierade” (ett vedervärdigt uttryck de har om sig själva för att skaffa snyftpoäng) inte  kan erkänna Dan Parks konst.

Dan Park hämtades av svensk polis 5 juli 2014.

Han hämtades inte för att han mördat någon.
Han hämtades inte för att han slagit någon.
Han hämtades inte för att han på gator och torg skrikit mot folk, spottat på folk eller betett sig oerhört illa och kränkande mot folk.

 

De som beter sig så illa går fria. Momodou Jallow tillhör kommunismens patrask som beter sig som huliganer, men medan Dan Park satt inlåst under förnedrande former satt Jallow i en svensk åklagares knä och fick sitt ego slickat!
Att Jallow är svart och åklagaren kvinna har inte med saken att göra, jag vill inte dra paralleller till medelålders europeiska kvinnor som far till Afrika för att få sig ett ligg.
Men icke desto mindre undrar jag varför en harmlös konstnär suttit häktad sedan 5 juli, medan gatans politiska patrask, dit Jallow hör, tillåts gå fria.
Dan Park togs i förvar 5 juli. Han behandlades som en massmördare, med fullständig isolering från omvärlden under en hel månad. Fullständig isolering! Inga tidningar, inga besök, ingen TV eller internet. Då han från kvinnofängelset i Ystad (!) fördes till tingsrätten var det i kedjor. Dan Park kan inte slå ihjäl en fluga med en hoprullad tidning, han är hjärtegod. Lite udda, men snäll. Han fördes alltså till tingsrätten kedjad som en massmördare.

 

Nu ska udda personer alltså fängslas, kedjas och förödmjukas. Jag kan tänka mig två ideologier som betett sig likadant mot udda personer: kommunismen och nazismen. Åklagaren som hade Momodou Jallow i sitt knä slickandes hennes öra, får sägas höra till dessa ideologier. Även Jallow hör dit, han är en rabiat kommunist utan heder och moral.
Jallows offer, Dan Park, släpptes ur häktet 8 oktober, efter tre månader. Betänk detta: När ”rasifierade” ynglingar våldtar svenska flickor får de knappt samhällstjänst. Att vara konstnär är i Sverige värre än att vara våldtäktsman.
Dan Park släpptes på fri fot av hovrätten 8 oktober. Han tog tåget från Ystad till Malmö, på tåget ringde han galleristen Henrik Rönnquist i vars galleri Dan Park greps av svensk polis. Dan hade som vanligt sina ägodelar i några pappkassar, någon bostad har han inte, så Dan fick bo hos Rönnquist den första natten i frihet. Vad gör en människa som varit inspärrad och isolerad från omvärlden så länge som Dan var? Kollar internet. Äter en smörgås. Dricker en öl. Ser på tv. Allt det gjorde Dan Park sin första kväll i frihet.

Men det som fick mitt hjärta att blöda var när Rönnquist via telefon berättade för mig att Dan Park inte sov den första natten i frihet, han stod på balkongen och tittade på stjärnorna. Jag skrev om Rönnquist, Dan Park och Lars Vilks tidigare i höstas, de är alla tre fångar i sina respektive fängelser.
Vilks är dödsdömd av islam, Rönnquist är dömd och förföljd av kommunisterna, Dan Park är förföljd och dömd av en del av det falska svenska etablissemanget. Vilks kan inte ens gå ut på sin tomt för att titta på stjärnorna. Dan Park förvägrades titta på stjärnorna av den svenska rättsapparaten.

 

Efter jul får grundlagsändringen i vår yttrandefrihet laga kraft, en grundlagsändring som tystar folkets röst på internet.
Kan Dan Park stå på en balkong och titta på stjärnorna nästa år? Kan Rönnquist eller vi andra svenskar göra det? Kan Lars Vilks någonsin göra det?
Dan stod på Rönnquists balkong och tittade på stjärnorna natten till 9 oktober. Det finns hopp om frihet för det svenska folket. Men liksom Lars Vilks, Henrik Rönnquist, Dan Park och många fler gör, måste vi kämpa för vår demokrati och vår välfärd. Den kampen börjar inte nu, den har pågått länge.

 

Gå ut och titta på stjärnorna i kväll. Fundera på om just du vill ha den friheten kvar.
Fundera på vad du kan göra för att behålla din och dina barns frihet.
Titta på stjärnorna. Där finns ditt beslut.

Musen som röt.

Musen som rör

 

2 oktober, 2014.

 

1959 gjordes en film vars titel passar in på våra stolliga knattepartier i den politiska extremistligan: Miljöpartiet och Vänsterpartiet (Feministiskt initiativ får räknas in, men de är som den galna släktingen ingen egentligen vill visa upp). Filmen heter ”Musen som röt”.

 

Filmens handling är följande: Hertiginnan av Grand Fenwick (som är det minsta landet i världen) bestämmer sig för att det enda sättet att klara sig ur den ekonomiska knipa landet befinner sig i är att förklara krig mot USA, förlora, och därefter ta emot ekonomisk hjälp från utlandet.

Den lilla musen hade en plan: att förlora mot en stormakt för att få pengar. Vad har våra möss Miljöpartiet och Vänsterpartiet för plan?

12,61 procent av svenska folket röstade på dem i det nyligen genomförda riksdagsvalet. Miljöpartiet fick 6,89 procent av rösterna, Vänsterpartiet endast 5,72 och med detta skrala resultat anser de att de kan diktera villkoren för resten (nära 95 procent av oss) och vår framtid. De kallar det för ”demokrati”, jag kallar det för galenskap. De är mössen som ryter.

 

Hur yttrar sig dessa knattepartiers ”demokrati” i verkligheten? Jo, de skriker, manipulerar och ljuger. De är de minst demokratiska partierna, politiker och väljare som finns i vårt land (jämsides med de extremister vars ideologiska grund är nazismen). De gillar inte folk som inte tycker likadant som de, och ju större åsiktsavståndet blir mellan dem och deras motståndare, desto mer hatar de motståndaren.

De har gång på gång visat hur deras syn på demokrati och parlamentarisk politik är:

  • De talar, vi ska vara tysta.
  • När andra talar väsnas de tills andra blir tysta (vuvuzelor, saxofon och visselpipor finns bland deras redskap).
  • De retas och provocerar tills andra blir ledsna eller sura.
  • När andra blir ledsna eller sura och retas tillbaka på samma vis, tjurar de och skriker ”du retas, du är dum” (de har själva uppfunnit ett uttryck för det beteendet, de kallar det för att ta på sig offerkoftan).

Att stänga ute andra från arbetsplatser, utesluta andra ur fackförbund, att hota och till och med misshandla människor är deras politiska språk. Får de tillbaka med samma mynt åker offerkoftan genast på (den är ett standardplagg för de kommunister som vänstern faktiskt är).

Knattepartiernas folk är så infernaliskt ologiska och saknar allt konsekvenstänkande att de mest liknar tonåringar (jag har läst att konsekvenstänkandet är utvecklat först vid 26 års ålder). Jag undrar om det är något medfött, denna uppenbara tankedefekt hos dem.

 

De använder bloggar, tidningar och våra statsfinansierade medier för att sprida lögner och hat. En av mina vänner, tillika SD-politiker i Sjöbo, blev uthängd på bloggen ”Inte rasist men….”. Jag känner personen ifråga och vet att han inte är rasist, men den svenska kommunismen har faktiskt ”kidnappat” de skattefinansierade invandrarna och använder dem som politiskt slagträ för att vinna billiga poänger.

Vänsterpartiet har skapat en konstgjord rasism i Sverige och normaliserat den. De har normaliserat förföljelse av sina politiska motståndare precis som nazisterna normaliserade förföljelse av judar, romer och homosexuella.

 

I måndags 29 september visades ännu ett prov på hur en vuxen människa i Vänsterpartiet uppför sig som ett elakt barn – Rossana Dinamarca bar i riksdagen en t-shirt med texten ”SD = rasister”.  Jag tror inte Dinamarca är ointelligent, men något slags diagnos kan sannolikt en psykolog ställa på hennes beteende. Detsamma gäller för hennes chef, Jonas Sjöstedt, som under årets Almedalsvecka visade sin parlamentariska förmåga genom att svara på en fråga om Sverigedemokraterna. Hans svar var: ”Skiter björnar i skogen?!”

De kan ju inte sägas vara intellektuella giganter, dessa knattepartiers människor. Däremot kan de använda retoriken, svadan flödar lätt över deras läppar (som hos mytomaner) men något vettigt kommer sällan från dem. Att de själva inte ser galenskapen i sitt tänkande, sitt arroganta uppträdande och agerande förvånar mig inte (en galning ser ju inte sin egen galenskap) men att folket inte genomskådat det förvånar mig! De svenska kommunisterna liknar galningarna Stalin och Hitler allt mer. Ska de få förstöra vårt fina land ännu mer med sin galenskap? Åt helsefyr går det i varje fall nu med vårt land, demokrati och frihet.

 

Rossana Dinamarca hade mage att referera till riksdagshuset som ”politikens högborg” för att försvara att hon bar sin t-shirt med en osmaklig och förljugen text. Hon kallar texten ”SD = rasister” för ett politiskt budskap.

Då är mitt politiska budskap: Vänsterpartister = mördare!

Mitt politiska budskap är också: Vänsterpartister = lögnare!

Rossana Dinamarca har lagt ribban för den politiska debatten på en 11-årings nivå.

Vilket föranleder mig att även föra ut mitt politiska budskap: Vänsterpartisters mentala ålder = 11 år.
Kan man polisanmäla mina politiska uttalanden? Nej, de är ju sanna, som Dinamarca själv uttryckte det om sitt omogna utspel. Politiska manifestationer är för övrigt, såvitt jag vet, förbjudna i plenisalen. Dinamarca har alltså brutit mot ett förbud, men det gör kommunister gärna.
Likheterna mellan de två mössen Mp och V är oförmågan att se konsekvenserna av sin egen stolliga politik, att de skamlöst ljuger om sin största politiska motståndare SD och att de inte har respekt för folket. Mer än något annat är de diktatorer, och likt alla sådana är deras vapen hot, våld och propaganda.

Skillnaden mellan de två mössen är att Miljöpartiet är relativt tysta i sitt pipande, medan Vänsterpartister hörs och syns överallt. Det är vänstern som slåss, stör Sverigedemokraternas möten och arbetsplatsbesök och på internet hatar andra. De är musen med storhetsvansinne och fet mage. Men den som hörs och syns är inte den farligaste musen, den farligaste är den tysta, den som smyger in galenskapens normer i vårt samhälle. För galenskapen är på väg att normaliseras i vårt land, likt den galenskap vi vet normaliserades i Sovjetunionen med satellitstater, eller likt den galenskap som normaliserades i Nazityskland.

 

När Rossana Dinamarca står i riksdagens plenisal iförd en t-shirt som normaliserar hån och lögn av ett politiskt parti och dess väljare, ser jag inte enbart en förtroendevald politiker som beter sig synnerligen vulgärt. Jag ser även skuggan av en liten vrålande man med mustach och sned lugg som normaliserade förföljelse och mord på andra. Jag ser förföljelse av folk normaliseras. Jag ser hatet normaliseras. Jag ser rasismen normaliseras.

Om dessa möss inte hade den största megafon som finns (medierna) hade ingen hört dem. Då hade deras verkliga röst varit ett pip i luften, och vårt land hade blomstrat. Dessa möss har inte förklarat en stormakt krig, de har förklarat sitt eget land krig. De har förklarat det svenska folket krig.

 

En mus som röt var Hitler. Han tilläts växa till ett monster och cirka 60 miljoner människor dog i ett världskrig. Nu ser vi de pipande mössen i Sverige växa till monster. De förstör vårt land.

Det är dags att se Vänsterpartiet och Miljöpartiet för vad de är: Möss som ryter i megafon.

Den sista dagen …

13 september, 2014.

 

När jag skriver detta är det lördag kväll den 13 september 2014. I morgon är en ödesdag för Sverige, vi ska välja vår framtid. In i det sista bedrivs valarbete i alla dess former och medierna har rubriker och löpsedlar med påhittade ”skandaler” om Sverigedemokraterna.

I morgon ska alltså vår framtid avgöras. Då ska vi rösta på om vi ska ha den svenska demokratin och välfärden tillbaka, eller om förfallet vi ser överallt i vårt samhälle ska få fortsätta. Men hela denna valrörelse har politik, demokrati och ekonomi varit som bortblåst ur debatterna, i stället har det handlat om Sverigedemokraterna och deras, av medierna påhittade och uppförstorade, skandaler.

Vid debatterna har ord som ”rasister”, ”främlingsfientliga” och ”bruna” (med hänvisning till nazismen) använts. Varför? För att etablissemanget är livrädda för att sanningen om Sveriges tillstånd kommer ut till folket. Vi är mycket nära en samhällskatastrof nu och de som har orsakat den vill naturligtvis dölja den.

Jag har ett enkelt motto: Det finns två sätt att vinna ett hundrameterslopp, springa fortast eller sätta krokben för medtävlarna. Etablissemanget försöker sätta krokben för Sverigedemokraterna, fusk är nämligen etablissemangets enda chans att vinna. Ändå tar Sverigedemokraterna hem fler och fler av rösterna – orsaken är att folket har ledsnat på att se och drabbas av förfallet, och att till råga på allt få lögner serverade som förklaringar. Folket vill att politiker lyssnar på dem, och säger som det är.

 

I dag, lördag, har jag tillsammans med partikamrater i SD lyssnat på folk och berättat för dem hur det är, den faktabaserade sanningen. Vilka har reaktionerna varit och hur blev vi bemötta? Vi har fått ett övervägande positivt gensvar, med blinkningar, tummar upp och frankt deklarerade: ”Vi har redan röstat på er!” Jag har hört många ”lycka till” i dag. Den andra sidan, med missuppfattningar och hat, har varit liten. En kvinna kallade oss rasister, och ett par pojkar i 10-12-årsåldern blängde då de gick förbi vårt bord, stannade till och väste: ”Jag hatar Sverigedemokrater.”

Jag undrar hur deras föräldrar tänker, om de ens tänker. Några skrönor klarades av och undanröjdes, bland annat den om att EU betalar Sverige för att ta emot ”flyktingar”. Vår nettokostnad för att vara med i EU är 26 miljarder/år, den skattefinansierade invandringen kostar oss minst 70 miljarder netto/år (enligt den statliga långtidsutredningen 2011), enligt Jan Tullberg som skrivit Låsningen handlar det om 250 miljarder/år. Det vet inte svenska folket, etablissemanget vill inte att vi ska veta de.

 

Det starkaste intrycket från denna lördag är de två rullstolsbundna hemlösa som jag träffade när jag gick genom staden, talade med folk och delade ut valinformation. Kvinnan i paret kände igen mig från annan situation. På grund av svår sjukdom hamnade hon fel och är numera hemlös. Hennes partner var inte lika glad att se mig och min kollega, han skällde och skrek enormt för att ”vi ”(samtliga politiker) svikit de hemlösa, tills hans kvinna sade till honom: ”Sverigedemokraterna är på vår sida.” Han bad om ursäkt, de hade just lagt sin röst på oss och han var upprörd över socialismens och Alliansens mångåriga svek mot dem. Vi skildes med handslag och lyckönskningar om ett framgångsrikt val.
Jag minns också mor och dotter som kom fram och berättade att även mormodern röstat på Sverigedemokraterna, och att dottern fått sina studiekamrater att förstå vår politik. De är ett bra minne inför morgondagens val, liksom den 75-åriga kvinna som var fundersam över invandringspolitiken. Hon hade inte förstått att Sverigedemokraterna vill minska den framtida skattefinansierade invandringen med 90 procent. Däremot förstod hon att Alliansen svikit henne som pensionär, de och även Miljöpartiet och FI var uteslutna som alternativ för henne. S eller SD, sa hon. Vi talade länge, jag tror hon röstar på SD.

 

Men hur kan människor tro på socialdemokratin i dag? En snabb historiebeskrivning:
För mer än 150 år sedan arbetade och kämpade människor i vårt land för att alla vuxna skulle få rösträtt och alla barn rätt till högre utbildning. Det kämpades för att vi skulle få pension och semestrar. Det som förknippas med den kampen är Socialdemokraterna som bildades först 1889. De formerade kampen för rättvisa, och de lyckades.

För knappt 100 år sedan startades det kommunistiska partiet i Sverige, en utbrytargrupp ur socialdemokraterna. Den utbrytargruppen var en avdelning direkt underställd det sovjetiska kommunistpartiet, de fick pengar och order från Moskva ända fram till mitten av 1960-talet. De har bytt namn ett antal gånger, och kallar sig numera Vänsterpartiet. De har inte i nämnvärd omfattning medverkat till vår välfärd, snarare tvärtom, och med tanke på deras ursprung och ideologi (diktatur) kan vi förstå varför även om vi glömt det. De har kallats ”Kamrat 4 procent” i alla tider, och varit ett harmlöst bihang till socialdemokratin som behövt dem för att få regeringsmakten.

 

Sverige började redan 1968, på grund av kommunisterna, sakta glida ifrån det tidigare vinnande socialdemokratiska folkhemsbygget, nu skulle den sovjetiska socialismen råda där alla skulle med och alla skulle ha men få ville prestera, studera och jobba. Den socialdemokratiske statsministern Olof Palme var med om att föra sitt parti kraftigt åt vänster.
1975 svängde vinden inom socialdemokratin. Det var då Palme uttalade att vi ska vara ett ”mångkulturellt samhälle”, han som även var vän med terroristledarna Gaddafi och Arafat.
Vi klarade oss ändå på grund av de kloka människor som ännu fanns inom Socialdemokratin, Centerpartiet med stövlarna i myllan (det gamla Bondeförbundet), det dåvarande liberala Folkpartiet och de resultatorienterade Moderaterna. ”Kamrat 4 procent” var tillräckligt liten för att inte vara en börda för demokrati och utveckling.

 

1988 kom Miljöpartiet in i riksdagen, enbart på grund av ”kamrat 4 procents” miljöförstöring i Sovjetunionen (Östersjöns ekologiska kollaps och katastrofen i Tjernobyl). Miljöpartiet, som är ett äkta enfrågeparti, tappade emellertid sin enda fråga då alla började tala miljö. Miljöpartiet blev därför alltmer extremistiskt för att synas och hålla sig kvar vid makten.

Resultatet blev att vår demokrati fick en tyngre börda att bära med ”Kamrat 4 procent” och Miljöpartiet. Det blev inte bättre av att Socialdemokraterna gled mer och mer över åt ”Kamrat 4 procent” och Sovjetkommunismen, samtidigt som deras kompisskap med terrorister i Mellanöstern växte.
Nu, inför valet 14 september 2014, har vi en situation med ett block innehållande ett Sovjetkommunistiskt parti (”Kamrat 4 procent), ett extremistiskt enfrågeparti utan fråga som gått alltmer mot Sovjetkommunismens doktrin (Miljöpartiet) och ett före detta arbetarparti (Socialdemokraterna) som släpper in sina gamla terroristvänner (islam) i vårt samhälle, men struntar i de gamla som byggde folkhemmet.
Vår demokrati orkar inte bära bördan av dessa tre partiers samlade stolligheter.

  • En röst på Socialdemokraterna är en röst på islam.
  • En röst på Vänsterpartiet är en röst på Sovjetkommunismen.
  • En röst på Miljöpartiet är en röst på anarki.

Vi ser resultatet av deras politik och ideologi i hela världen. Resultatet i Sverige är katastrofalt.
En röst på Sverigedemokraterna är en röst på demokrati, välfärd och frihet. En röst på en god framtid.
I dag har jag träffat människor som valt demokratin och en god framtid.
För mig är valet lika enkelt.

När lagen blir en blind ”nyttig idiot”.

22 augusti, 2014.

 

Staten har utsett sin fiende nummer 1: konstnären Dan Park. Han dömdes i går, torsdag, till sex månaders fängelse. Dans medbrottsling är enligt domstolen galleristen Henrik Rönnqvist, som dömdes för att ha ställt ut Dan Parks konst.
Dan Park är dömd till fängelse för hets mot folkgrupp (HMF), vilket låter allvarligt. Dans konst är alltså enligt svensk domstol ”hetsande”, vilket naturligtvis är idioti.

Men är Dan Park en nazist eller kommunist som vill avrätta judar? En person som hatar asiater eller färgade och vill få andra att tycka likadant? Ur ett rent juridiskt hänseende kan det tyckas att domen är korrekt, men låt oss skrapa lite på ytan och ställa saken på sin spets.

1.  I ett land där ett gäng pojkar/män gruppvåldtar en rädd fjortonårig flicka, utan att få fängelsestraff är konsten farlig? Flickor är ju ingen ”folkgrupp”.

2. När konst i form av en vagina målas på en skolas vägg, fängslas ingen. Kvinnor är ju ingen ”folkgrupp”.

3. När artister skuttar runt på scen och rappar om att mörda Sverigedemokrater fängslas ingen. Sverigedemokrater är ju ingen ”folkgrupp”.

4. Lagen om HMF är gammal, liksom lagen om religionsfrihet är det. För att få ett perspektiv och exemplifiera: Lagen om religionsfrihet kom primärt till för att de som kom hit efter Andra världskriget skulle kunna utöva sin religion utan att förföljas och trakasseras, men även för att de svenskar som inte ville tillhöra den svenska statskyrkan skulle kunna gå ur den. I svensk författningssamling står det följande:

 

”Om religionsfrihet

1 § Envar äger rätt att fritt utöva sin religion, såvitt han icke därigenom stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse.

2 § Det står envar fritt att för religiös gemenskap deltaga i sammankomst och sammansluta sig med andra.

3 § För offentlig gudstjänst gälle ej andra hinder än sådana som i allmänhet äro stadgade för sammankomst, till vilken allmänheten har tillträde.

4 § Ej må någon vara skyldig tillhöra trossamfund. Åtagande i strid mot denna bestämmelse vare utan verkan.

Med trossamfund förstås, förutom Svenska kyrkan, sammanslutning för religiös verksamhet, vari ingår att anordna gudstjänst.”

 

Religion är alltså enligt lag en privat och personlig sak som inte ska propageras för.

I praktiken fanns religionsfriheten redan innan lagen antogs 1952, vi har under 1900-talet haft ett tiotal religioner som samsats utan problem i vårt land. En av dem är judendomen, vars antal anhängare växte i och med att flyktingarna
från Andra världskrigets förintelse och död kom hit. Tanken med lagen var att människor skulle få frihet, i praktiken har det blivit så att vilken stollekultur eller diktatorisk ideologi som helst kan åberopa lagen för att få göra som de vill, vilket sker just nu i vårt land. Lagen kom bland annat till för att skydda judar, nu utnyttjas den av dem som förföljer judar!

Likadant har det blivit med HMF, som antogs redan 1948 på grund av Einar Åberg och Sveriges antijudiska kampförbund. Det bildades i november 1941 (minns att nazismen och kommunismen mördade judar i massor under Andra världskriget, och kommunismen som fortlever inte är annorlunda i dag), och dess första punkt i förbundets stadgar var: ”Judendomens i Sverige totala förintelse.”

Känns tongångarna igen från en ideologi (islam) som bitit sig fast i Europa? Mellan 1941 och 1945 dömdes Åberg vid nio tillfällen till böter för sin antisemitiska agitation, men
han fortsatte ändå med sin verksamhet efter krigsslutet, då han tryckte upp och spred antisemitiska flygblad och broschyrer som översattes till många olika språk och spreds till flera länder.

 

När Förintelsen blev allmänt känd 1945 var Åberg en av de första att förneka dess existens, en åsikt han fortsatte att torgföra långt efter kriget genom tryckta pamfletter. Svenska beskickningar runt om i världen fick besked om att Åbergs antisemitiska verksamhet kunde medföra viss skada för Sverige i utlandet. (Sverige är för övrigt på grund av kommunism och islam tillbaka exakt i det läget nu.) Det var en av anledningarna till att lagstiftningen om hets mot folkgrupp infördes i Sverige 1948.

Lagen om HMF kom till för att skydda judar, nu utnyttjas den av dem som förföljer judar och andra. Nu är hetsen mot judar lika stor eller större, men HMF-lagen hjälper dem inte. Tvärtom används lagen i obskyra sammanhang för att ta makt.

Nu har alltså lagen som kom till för att skydda judar mot nazister, använts av kommunisten Momodou Jallow för att få en konstnär dömd till fängelse. Momodou Jallow är en svart och ständigt kränkt man som är aktiv inom kommunismen (som inte tycker om vare sig svenska traditioner eller judar) och Afrosvenskarnas riksförbund.
Jallow är en person som bokstavligt talat spottar äldre kvinnor i ansiktet (enligt uppgift är han polisanmäld för det), stoppar upp sitt långfinger i ansiktet på folk och vrålar ‘”rasist” åt dem.

 

Vi har alltid haft satiriska konstnärer i vårt land, vår religionsfrihet har fungerat länge och få människor har känt sig hetsade på grund av hudfärg. Nu, när bland andra kommunisten Momodou Jallow kommit, har det gått helt fel. Är Jallow & Co en svart Hitler?
Vem är egentligen samhällets fiende nummer 1? Dan Park, konstnär? Eller Momodou Jallow, bespottare, hycklare och förtryckare?
Jag sätter en slant på kommunisten och agitatorn Jallow!

Appell för frihet och demokrati.

16 augusti, 2014.

 

Frihet är det viktigaste som finns.
I dag, lördag 16 augusti, samlades ett antal människor för att manifestera för demokratin och yttrandefriheten. Vi samlades i Malmö vid Konsttorget, en tapper skara unga, medelålders och äldre.

fingerInte helt oväntat samlades en skara motdemonstranter från extremvänstern, iförda egenhändigt tillverkade foliehattar. Foliehatt blev ett begrepp då filmen Signs med Mel Gibson i huvudrollen visades, foliehatt blev begreppet för galningar och konspirationsteoretiker.
Den enda likheten mellan vänsterextremisterna och filmen är dårskapen och foliehattarna.
Naturligtvis försökte de provocera oss genom hånfulla tillrop, och en fotograf som provokativt gick runt och körde upp en kamera i ansiktet på var och en av oss och fotograferade oss. Kan det vara diktaturens åsiktsregistrering vi blev utsatta för?

 

Ingrid Carlqvist höll ett utmärkt tal där hon bland annat nämnde världens äldsta tryckfrihetsförordning, vår tryckfrihetsförordning. I all enkelhet höll jag ett något improviserat tal, där friheten i vårt land berördes.
VI manifesterade för frihet och demokrati, och vänstern demonstrerade mot oss? I rest my case.
Här är mitt tal som jag höll, ungefärligt, i sin helhet:

”Att kunna stå här i Malmö och prata fritt utan att arresteras av polis är frihet.
Att kunna gå runt på den fria Malmöfestivalen utan att behöva bära en davidstjärna på bröstet är frihet.
Att vakna i sin egen säng och brygga sitt eget morgonkaffe är frihet.
Sådana tecken på frihet tar vi för givet.

För bara 25 år sedan föll en diktaturs symbol, Berlinmuren. För bara 25 år sedan dog människor då de försökte fly över den muren. Jag var där då muren fanns. Diktatur.
Från Malmö kan vi ta måndagståget 17.35 till Berlin för att kliva av klockan 6.20 morgonen därpå.
Endast en natts tågresa låg mellan vår demokrati och kommunismens diktatur – och döden för dem som ville ha vår frihet..
Snart behöver vi inte kliva på ett tåg för att färdas bakom den järnridån, vi bor redan bakom den.
När friheten är kringgärdad är diktaturen närmare än demokratin.

Ingrid talade om vår tryckfrihetsförordning, världens äldsta!
Jag vill tala om en av våra fyra grundlagar, om yttrandefriheten!
Ty det är en grundlag vi har, yttrandefriheten, det är vår yngsta grundlag (1991) och den är mycket lik tryckfrihetsförordningen.
Den som hindrar, eller försöker hindra, andra att uttrycka sin åsikt kränker den grundlagen.
Det borde vara åtalbart, vi vet ju alla att man inte får bryta mot lagen.
Eller rättare sagt, alla borde veta att man inte bryter mot lagen.

De som inte vet eller respekterar det har missat något väsentligt, de har ingen respekt för andra, för vår demokrati och den frihet som mina föräldrar och deras föräldrar kämpade och arbetade för.
Min far fick gå sex år i folkskola. Jag hade turen att få gå nio år i grundskolan, tack vare en skolreform som började diskuteras redan under 1800-talet, men som var helt genomförd först 1976.
Kunskap genom utbildning är frihet. Vi fick det tack vare våra föräldrar och deras föräldrar.

I början av 1900-talet fick kvinnor rösträtt i Sverige.
Rösträtt är frihet. Vi fick det tack vare våra föräldrar och deras föräldrar.
Medan diktaturer växte runt om oss, växte vår demokrati och frihet tack vare våra föräldrar och deras föräldrar.
Nu är den hotad, under endast 22 år har vårt samhälles funktioner och välfärd försämrats dramatiskt.
Men värre är att vår frihet kringgärdas. Vi kan inte ta frihet och demokrati för givet längre, och därför står vi här i dag.

Jag är glad att ni foliehattar är här idag, för jag har inga bilder på demokratins fiender. Jag behöver inte det – ni är ju här. Jag har ingen projektor och powerpoint-bilder på diktaturens förespråkare, men jag behöver inte det – ni är ju här. Ni, vars kroppsspråk är ett finger upp i luften och att vända ryggen till. Se mig nu när jag gör som ni, talar till er på samma vis:
Ingen diktatur på våra gator! Rör inte vår demokrati!”

 

Vi behöver en Martin Luther King i Sverige.

7 juli, 2014.

 

Den gångna veckan lämnar en fadd smak i munnen. Ytterligare gränser för demokrati och folkhyfs har överträtts, vi har fått ytterligare bevis för att humanismen och öppenheten försvinner i vårt land. Det vi ser är ett slags hets mot den folkgrupp som byggde Folkhemmet och det samhälle som garanterar de ”rasifierade” ett land med yttrandefrihet – och som i många fall ger dem inkomst genom bidrag.



Miljöpartiets Åsa Romson stod i Almedalen och skuldbelade alla oss vita män för något. Vi är många vita män i Sverige som enligt Romsons svammel (talet lät svamligt) ska skämmas och straffas. Romson glömmer bort att vi är en stor del av dem som ser till att Romson kan försörja sig, och ha råd med sin stora och miljöovänliga båt.
Retorikexperten Fredrik Söderquist skrev i DN att Åsa Romsons tal i Almedalen hade passat bättre i Kamratposten: pojkar är dumma, flickor är snälla.

En annan av veckans antidemokratiska händelser är konstutställningen som staten förbjöd. Till den händelsen är jag till en del ögonvittne och har även talat med andra ögonvittnen. Konstnären Dan Park gör konst som upprör och provocerar (precis som Timbuktu och Sebbe Stakset gör med sin konst/musik där de vill knivhugga och mörda sverigedemokrater i allmänhet och Jimmie Åkesson i synnerhet). Skillnaden är att Dan Park är demokrat och står på sin egen sida, han utmanar etablissemanget med sin konst, han slår åt alla håll. Dan är udda, men på sitt sätt ett geni.
Hans motståndare är däremot varken konstnärer eller genier, de är enbart vulgära och grova i sina retoriska ramsor. Då de samlade sitt upplopp för att kränka Dan Park och yttrandefriheten, var två av ledarna tongivande och i god gammal kommunistanda pådrivare av mobben.

 

Det var dels Momodou Jallow, vänsterpartist och uppviglare, och dels Gabriel Peréz Santiago, revolutionär kommunist och uppviglare. Även Patrik Berg som är med i det revolutionära, kommunistiska partiet ”Rättvisepartiet socialisterna” var på plats – och bokstavligt talat spottade på svenskar. Den gemensamma nämnaren för de tre är kommunismen, hård brutal och diktatorisk kommunism med den gamla klasskampen som grund. Klasskampen förutsätter en indelning av folk, därför har kommunisterna valt att dela in oss i svenskar (rasister) och andra (offer för svenskar).
Momodou var en av Vänsterpartiets EU-kandidater, han är ordförande för Afrosvenskarnas forum för rättvisa och medlem i Afrosvenskarnas Riksförbund. Han är en drivande kraft bakom den rasism mot kaukasier (vita) vi ser öka i Sverige.

 

Momodou Jallow. Foto: Roger Sahlström

Momodou stod bland annat och skrek ”nassesvin” åt en äldre kvinna så att saliven stänkte omkring honom, kvinnan beskriver det så här för mig:
”Den där med tröjan [Momodou, min anm] skrek nassar, han var så uppspelt så han höll på att svimma av. Jag såg bara rätt in i en stor käft … helt psykotisk skulle jag diagnosticera den mannen.”

Momodou betedde sig synnerligen olämpligt, han gör karriär på att vara ”rasifierad”.
Gabriel Peréz Santiago, som är en Che Guevara-fantast och hängiven revolutionär kommunist, var en av dem som i lördags startade den svenska Kristallnatten.

Han lyckades under upploppet ta sig upp på ett tak och därifrån elda på massorna medan slagorden sprutande ur megafonen. Massorna hade nämligen tröttnat på skanderandet efter 10-15 minuter, vilket inte passade organisatörerna och uppviglarna.

 

 

Apropå megafon så har organisationen Megafonen ett samarbete med Pantrarna, en halvkriminell invandrarorganisation på yttersta vänsterkanten (liksom Megafonen är). Gabriel är lierad med Pantrarna, vilket alla kunnat följa via Facebook.

Patrik Berg efter att han spottat på en person. Foto: Roger Sahlström

Patrik Berg utmärkte sig genom att spotta mot oskyldiga åskådare, men även genom att efter debaclet vid galleriet rusa in på en uteservering där, i hans huvud, ”motståndarna” satt i bedrövelse och chock efter pöbelns beteende. Herr Berg välte bord och spottade en av serveringens gäster i ansiktet. Berg hör som sagt till den trotskistiska revolutionära kommunismen, den del av kommunismen som vill ta makten genom att göra revolution. Rättvisepartiet socialisterna samarbetar med Megafonen.

Som en liten parantes: Linje 17 som vid Lucia 2013 lurade 16 000 personer att närvara vid en ”antirasistisk manifestation” i Kärrtorp, leds av en trotskist, Ammar Khorsed.

Av de 16 000 åhörarna gick 15 000 hem då de förstod att de var ditlurade på falska premisser. De gick efter att ha sett ungdomar skutta runt på scenen och sjunga om att mörda Sverigedemokrater.
Märkligt nog verkar alla inblandade ha samröre med den hårda revolutionära falangen inom kommunismen, även Momodou Jallow som vid första påseendet verkar höra till vänsterledaren Jonas Sjöstedts pojkar.

När jag började följa de olika trådarna slutade de hos de revolutionära kommunister, Pantrarna och Megafonen – oavsett var de började. Jag tror uppriktigt talat inte på deras självpåtagna mission mot rasismen, jag tror de rent egoistiskt manövrerar för att ta makt. De råkade ut för ett bakslag i Kärrtorp Lucia 2013, de kommer inte göra om det misstaget.

 

Den andra händelsen inträffade på Gotland under Almedalsveckans slutskede, och är en klar signal om att en svensk apartheid nu växer fram. En ny organisation med namnet ”Rummet” hade föreläsning. En av de intresserade släpptes inte ens in, läs mer om det här.

Då ”Rummet” höll möte om rasism, var rasism mot vita det första som användes, en sorts hets mot den folkgrupp som byggt Folkhemmet och det samhälle som garanterar de ”rasifierade” ett land med yttrandefrihet – och som i många fall ger dem inkomst genom bidrag.
Mötet började med att vita fick sätta sig längst bak i salen, de ”rasifierade” skulle ta plats längst fram. Visst låter det otroligt att sådant får ske i vårt demokratiska, sekulariserade, jämställda och trygga samhälle?

Vad är då ”Rummet”?

Det är en organisation av invandrare och så kallade ”feminister”, en organisation som använder rasism för att göra sin ”rasifiering” legitim. Det gamla knepet ”vi gör oss till offer, vi gör oss till goda, så blir de vi hatar automatiskt förtryckare och onda”, används flitigt. Under historiens gång har vi sett en del skickliga manipulatörer varav nazisten Joseph Goebbels var en. Han myntade uttrycket: Om en lögn upprepas tillräckligt många gånger blir den en sanning till slut.
En av dem som var med på Rummets föreläsning är Kawa Zolfagary, en man som hatar vita män. Kawa kallar sig ”Dödsmaskinen” och har twittrat att han vill döda vita män. I en normal samhällskultur hade han kallats galen, och setts som ett potentiellt hot. I Sverige tillåts han bestämma vilka som ska eller inte ska få komma in i ett rum. Kawa påminner om de nazister som avgjorde vilka judar som skulle avlivas eller arbeta: kvinnor, åldringar och barn går åt vänster för omedelbar avlivning, män går åt höger för att arbeta ihjäl sig.

 

Jag tror inte det är bra för vårt land att låta dessa extremister ta makt. De vill ju de facto införa rasism, apartheid och tvång. Skyltar med texten ”Enbart rasifierade” kan bli verklighet om de får mer makt.
Martin Luther King arbetade i USA för allas lika värdighet och samma rättigheter. Där hade de skyltar med texten ”Whites only” (endast för vita), något Martin Luther King lyckades få bort. Vi behöver en Martin Luther King i Sverige nu, en människa som har en dröm om frihet för svenskarna, invandrade som infödda. Annars har vi snart apartheid och verklig rasism i vårt land.

I lördags användes polisen mot konsten och svensk yttrandefrihet. Vad är nästa steg?
Jag är allvarligt oroad nu.

Fotnot:
”Rasifierade personer” är människor som anser sig vara av annan ras och därför blir sämre behandlade. De ”rasifierar” sig själva och gör ett problem omkring det. De gör rasism av sin härkomst, sedan gör de karriär på den påstådda rasismen. De som rasifierar sig delar in människor i ”vi” och ”dom”.
”Dom” är vi vanliga svenskar, majoriteten.
”Vi” är kommunisterna/vänstern. Det handlar om den gamla vanliga kommunistiska klasskampen, nu med nya populistiska uttryck som ”rasist” och ”rasifierad”.

 

Foton: Roger Sahlström.

Diktaturens förespråkare har krupit tillbaka till sina grottor.

22 juni, 2014.

 

Det är lite tråkigt nu. För bara ett år sedan fanns det fortfarande möjligheter till debatter med vänsterpartister, miljöpartister och feminister (svenska kommunister och/eller extremister) i olika forum på Facebook. Många av debatterna tog timmar, men ledde aldrig till konkreta resultat, det gick runt, runt, runt – utan svar, utan innehåll.

 

Hur ofta jag repeterat mina obesvarade frågor, och hur ofta jag därför blivit skälld för att vara papegoja, vet jag inte längre. I några fall utmanade jag några extra envetna kommunister genom att ge min tid – vi kör tills du fått alla svar du vill om du kan ge mig svar, var min utmaning. De gav sig, för de gillade inte mina sakliga svar och de hade inga svar på mina frågor.

Nu är de sedan en tid tillbaka borta från dessa Facebook-forum, de sitter i sin egen hemliga grotta. Det visar med all önskvärd tydlighet att de inte har någon substans i sina teoretiska cirklar, de vill bara gå runt, runt, runt – utan att sakligt debattera. De tror att debatt är när de ostört får skrika åt folk vad folket ska tycka.

 

Undan för undan har dessa diktaturens förespråkare krupit tillbaka till sina grottor (egna slutna forum) där de i vanlig ordning sitter och väser ”rasist”. De älskar att prata med varandra, men avskyr att debattera mot saklighet och faktabaserade argument. De älskar att störa andras möten med oljud, men avskyr att bli nedgjorda i sakliga debatter. Kommunister och extremister över hela världen är likadana, de teoretiserar och är retoriskt skickliga (de pratar bara runt, runt, runt), men i praktiken dör folk av deras ideologi.

När jag sökt och fått ”medlemskap” i ett antal av dessa kommunistiska Facebook-forum slutar det alltid med att de blir frustrerade, elaka och kommer med personangrepp i stället för sakliga argument.

 

Rasistdjävel, skrev en svensk man, nära 60 år gammal, till mig i ett privat meddelande. Han var frustrerad eftersom han inte kom någonstans med sitt verbala skitkastande. Han är enligt egen utsago lärare! Inte undra på att eleverna i Sverige inte lär sig något. Slutar månne hans lektioner på samma sätt? Ungdjävel?

Jag blev ombedd av en Sverigedemokrat att ansöka till ett kommunistisk forum där sådana som ”antirasister” som Torbjörn Jerlerup, Oisin Cantwell, Thabo Musso med flera ”debatterade”. Jag fick ett PM av det forumets administratör med förhållningsorder: ”Välkommen, men gör så här annars åker du ut.” Jag debatterade i forumet, men i vanlig ordning kunde de varken besvara frågor eller utveckla sina påståenden, de ville prata runt, runt, runt.

Jag ifrågasatte varför andra som hade ”rätt” ideologi fick skriva och påstå saker med en viss retorik, medan jag fick en varning om jag använde exakt samma retorik. Jag staplade exemplen på varandra, bara en blind kunde undgå att se deras förfarande. Resultat? Utkastad. De visste sedan innan vem jag är och hade bestämt sig för den vanliga diktatoriska utvägen: skjut motståndaren om han inte lyder diktaturen. Efter ett antal timmar ”sköt” de mig.

 

Aftonbladet har numera slopat kommentarsfälten till många av sina artiklar – de vill stå oemotsagda. Ta denna till exempel och räkna hur många gånger upprepar Virtanen ordet ”rasist”?  ) De har alltså till och med slutat att låta motståndare ”försvara” sina åsikter, de ”skjuter” motståndarna direkt. Då är det riktigt illa, det visar hur dessa människor tänker och agerar i vårt samhälle: med våld, hot och propaganda vill de tysta debatten och demokratin.

Men de kommer till korta när vi demokrater inte kan tystas, när alla kan se deras argument sakligt smulas sönder. Därför är sociala och fria medier som Facebook, Avpixlat och Dispatch International bra för demokratin. Därför vinner vi. Därför kryper extremister och kommunister tillbaka in i sina mörka grottor.

 

Deras sista bastion ute i ljuset är gammelmedierna, där extremister som Åsa Lindeborg, Fredrik Virtanen, Ehsan Fadakar med flera får skrika utan att vi kan svara. När Alexandra Pascalidou, Soran Ismail och Özz Nüjen får plats i radio-etern och tv-rutan är det samma sak: de ska skrika, vi ska tyst lyssna – som i alla diktaturer.

De förfogar diktatoriskt över den av oss bekostade debattplattformen, och de utnyttjar det hänsynslöst. Men sätt dem i ett forum på Facebook, låt dem debattera mot oss demokrater och se vad som händer: de har inga sakliga argument. De kommer, väsandes ”rasist”, backa in i sina mörka grottor för att sätta sig framför radiomikrofoner, tv-kameror och tidningsredaktionens datorer igen. Där får de ostört känna makt.

Alla diktaturers företrädare är som skolgårdens mobbare – svaga och elaka. Om hela skolan går mot dem dryper de av med svansen mellan benen. Sådana är våra extremister och kommunister, och nu dryper de undan för undan av med svansen mellan benen.

 

Men innan de ger sig av slutgiltigt kommer de göra som skolgårdens mobbare: ljuga ännu mer, smyga ännu mer med tjuvtricks och tjuvnyp. Vi kommer se hur medias medarbetare och favoriter fabricerar rena lögner. Ett exempel på försök att koppla diktaturens hot, våld och propaganda till SD är veckans ”bombman” i Stockholm, då Aftonbladet skrev: ”Bombmannen sympatiserar med SD”. Nu finner vi inte den rubriken längre, vilket är märkligt.

Däremot kan vi finna denna: Där står det bland annat att mannen kom till Sverige för två veckor sedan för att söka asyl. ”Mannen är missnöjd med hur hans asylärende behandlats.

Ett asylärende tar som vi vet längre tid än två veckor. Vad kan mannen rimligen ha hunnit bli missnöjd med? Hur kan mannen vara insatt i svensk politik efter två veckor i Sverige? Mannen förstår inte ens svenska (det krävdes tolk för att förhandla med mannen). Något verkar vara fel här, men vad som är fel får tiden utvisa.

 

Det är nu vi måste genomskåda dem, felen och lögnerna. Det är nu den sista kampen för vår demokrati börjar. Lyckas vi inte mota tillbaka alla dessa extremister till deras mörka grottor i kommande val, är vårt demokratiska och jämställda Sverige ett land utan framtid. Det är lite tråkigt nu när kommunister och extremister lämnat de enda fria medier (sociala medier) vi har, men hellre det än diktatur.

Mitt budskap till Gustav Fridolin, Åsa Romson, Soran Ismail, Ehsan Fadakar, Özz Nüjen, Timbuktu, Sebbe Stakkset, Kartellen, Jonas Sjöstedt, Stefan Löfven, Mona Sahlin, Foujan Rouzbe, Linje 17, AFA, Revolutionär Front, Gudrun Schyman, Soraya Post med flera är:

”Ingen diktatur på våra gator!”